Dagens Nyheter – 19 september 1870, sida 2

hetsade folkhop, som öfversvämmade gångarne i den reserverade delen af Tuileri-trädgården. För att vinna tid erbjöd sig hr de Lesseps att gå ut på terrassen och hemta vakt, som en stund kunde hejda folkmassan, under det han å sin sida ville försöka att lugna sinnena. Det blef emellertid icke nödvändigt att taga sin tillflykt till denna utväg. Fru Lebreton fann nyckeln, öppnade dörren och gick jemte kejsarinnan ut på Louvrens gård, och derifrån ut på en sidogata. Här hejdade deen åkardroska; men i det ögonblick de stego upp i den var allt nära att blifva upptäckt, i det att en liten tio års pojke började skrika med full hals: Kejsarinnan! Kejsarinnan! Lyckligtvis var det ingen, som hörde eller lade. märke till hans rop, och droskan aflägsnade sig i stark fart. Båda damerna fördes till hr de Lesseps hotell vid boulevard Malesherbes. Här mottog kejsarinnan besök af furst Metternich, som gjorde sitt bästa tör att underlätta hennes afresga. till ett säkert ställe. Då aftonen inföll, begaf sig kejsarinnan, alltjemt åtföljd af fru Lebreton, till nordbanan. Tack vare hennes täta flor lyckades det henne att förblifva oigenkänd, och kl. 7 på qvällen fördes hon i fred och ro mot belgiska gränsen. Om hennes ankomst till Ryde på ön Wight berättas följande: KL. 4 på morgonen väcktes värden på hotellet York, hr Childe, af: ett starkt bultande på porten, Då han hade öppnat den, fick han se två damer och en herre, hvilkas kläder voro mycket dammiga och nedsmorda och hvilka sågo mycket trötta och nedslågna ut. De gingo in och begärde de bästa rummen, och sedan de några timmar derefter hade ätit frukost, gick herrn ut. Då han kom tillbaka, betalte han räkningen och lemnade i största hast hotellet med: de båda damerna, hvarpå de begåfvo sig ombord på jakten Gazelle, som : tillhör engelska öfverstelöjtnanten Bourgogne. De qvarglömde emellertid en liten hund på hotellet, och då ett fruntimmer under dagens lopp kom för att hemta den, erfor värden först att hans gäster hade varit kejsarinnan, fru Lebreton och Ferdinand de Lesseps. Orsaken till deras hastiga afresa var den, att de genom tidningarne hade fått reda på kejserliga prinsens vistelseort och straxt ville resa efter honom. Engelska tidningen Observer berättar följande rörande kejsarinnans vistande i Hastings: Kejsarinnan Eugenie anlände den 8:de dis till Hastings. Kejserliga prinsen hade redan! föregående tisdag öfver Dover från Belgien anländt till Hastings. De officerare, hvilka! befunno sig i prinsens svit, voro generalerna: Duperr, Lamey och Clary. Torsdags afton, kort efter kl. 9, ankom: en herre till hotellet och frågade efter prinsens rum. Värden införde honom, sedan han förvissat sig, att den besökande var känd af den kejserliga familjen, till general Duperrå, med hvilken han samtaladd några minuter. Den besökande, som förmodas ha varit Ferdinand de Lesseps, lemnade härpå hotellet och återvände inom mindre än en qvarts timma med två damer, hvilkas tätt beslöjade anleten och anspråkslösa drägt läto förmoda, att de voro barmhertighetssystrar. I följd häraf blefvo de vanliga ar tigheterna vid gästers ankomst icke bevisade de resande, och de tre personerna passerade helt obemärkt uppför trapporna till prinsens rum, Man kan föreställa sig, hvilket intryck det skulle göra på kejsarinnan att här, för första gången efter skilsmessan från sin son, träffa honom under så sorgliga omständigheter; men denna rörande scen af moderlig ömhet och kärlek kan ej med ord beskrifvas. Det är tillräckligt att säga, att kejsarinnans första omsorg var att genast sända ett telegram till kejsaren för att underrätta honom, att hon hade sammanträffat med prinsen i Hastings, att båda voro vid god helsa och att deras tankar voro hos honom. Kejsarinnan bevarade så väl sitt inkognito, att ingen-af de tidningar, som följande dag utkommo i Hastings, visste omtala hennes ankomst, och ej. heller hade någon af de talrika trämlingar, som vistas der, aning om att den höga gästen befann sig i staden. Fredags morgon lemnade general Duperr Hastings med ett extratåg för att upphinna belgiska postångbåten, innan densamma afgick från Dover, och afsände dermed bref från kejsarinnan till kejsar Napoleon i Wilhelmshöhe. Kejsarinnan Eugenie hade, då hon fått veva sin sons flykt till England, begifvit sig från Ostende till Dover. och ankomiit till London på onsdagen. Under fredagen fann kejsarinnan, som var ansträngd af den hastiga resan, det nödvändigt