kexedmtmm————————X—XEXEÅXE—X—X-XÅ—XXXL HKHrönika. Grefve Bismarck har till konung Wilhelm afgifvit en utförlig berättelse om sitt sam.manträffande med kejsar Napoleon utanför Sedan. Den meddelas i tyska tidningar, men innehåller ingenting väsentligt som vi icke förut efter andra källor omtalat, utom följande: Hvad de politiska förhållandena beträffar, tog jag icke något initiativ, och kejsaren icke heller, annat än så till vida att hin beklagade krigets olycka och förklarade att han sjelf icke hade velat kriget, men blifvit tvingad till det genom påtrycknirngen af den allmänna opinionen i Frankrike. Sålunda har Napoleon sökt välta från sig och på franska folket ansvarigheten för det olyckliga kriget. Ingen åf de neutrala makterna vill på ringaste sätt blanda sig i den pågående striden, ens med vänliga föres ä! ningar. En af Englands ministrar har utvryckligen tillkännagifvit att den storbritanniska regeringen ej ämnar göra något bemedlingsförsök, såvida icke båda de krigförande makterna uppmana henne dertill. Men att Preussen skulle anmoda England om bemedling har icke ens skenet af sannolikhet för sig, såvida det icke lyckas parisarne att fördrifva fienderna ur Frankrike och med framgång föra kriget på tyska området. Frankrike — det vill säga Paris —, sålunda öfverlemnadt åt sig sjelf, gör hjeltemodiga ansträngningar för att motstå fienden, som redan befinner sig vid landets hjerta. Den republikanska regeringen har funnit massan af befolkningen i Paris villig till hvilka uppoffringar som helst. Den låter härja skördarne och nedbränna de herrliga skogarne, hvilka förskönade Paris nejder och varit målet för befolkningens förlustelsefärder under den vackra årstiden. Husegarne i omgifningarne offra sina egendomar, allt vapenfört manskap sin tid och sina armar för att bereda ett kraftigt motvärn. General Trochu har insett nödvändigheten att såvidt möjligt åstadkomma diversioner i den belägrande fiendens rygg, och han har derför, enligt hvad på många håll berättas, låtit nästan allt i Paris befintligt manskap af den reguliera armån utrycka derifrån för att deraf skall bildas en filtarm, medan försvaret af Paris öfvertages af mobiloch nationalgarde. Dessa trupper ha gätt vesterut från Paris. Vägarne norr-, österoch söderut från Paris äro redan besatta af preussarne. De framrycka från norr mot S:t Denis, de stå vesterut i Neuilly, i söder vid Juvisy ochi sydvest vid Clamart. Samtliga af dessa platser ligga på 1!2, andra på blott ?3 svensk mils afstånd från ringmuren kring Paris. Flere af dem äro belägna så nära en del yttre fästen (t. ex. Vincennes, Montrouge, Vanvres), att dessa kunna beskjutas så snart batterier blifva anlagda. Den i Nordsjön varande franska blokadflottan har lemnat sin station vid Helgoland och seglat hem. Anledningen härtill uppgifves vara att de talrika besättningarne på de stora pansarskeppen behöfvas till kanonservis vid försvaret af Paris. Enligt ett gårdagstelegram är i följd häraf blokaden af Elbe och Weser (Hamburg och Bremen) upphäfd.