stånd att låta föra mig till en liten by vid namn Pourru-aux-Bois, belägen några (franska) mil från Sedan. Som jag är krigsfånge, kan jag, på gränd af kapitulationsvilkoren, icke ånyo taga tjenst under detta fälttåg; men då jag efter den olycka, som har drabbat den armå, öfver hvilken jag haft öfverbefälet, önskar — på samma sätt som största delen af armåns officerare — att dela mina soldaters öde; vill jag, så snart mitt sår tillåter mig detta — hvilket enligt läkarnes utsago skall blifva fallet inom fyra eller sex veckor — af de preussiska myndigheterna begära att! blifva förd Hill hvilken som: Helst fästning i Tyskand: Strasbourgs belägring. Ett bref från Strasbourg, som omtalas i en korrespondens till ITnudåpendance belge, lemnar några upplysningar om stadens hjeltemödiga försvar. Den del af befolkningen, som icke kan deltaga deri, har med ett beundransvärdt mod underkastat sig att dväljas i fukti källare eller i kloakerna, under det att rådhuset och en stor del andra offentliga byggnäder stodo i lågor. Angåerde den af telegrafen omtalade affär, hvarvid belägrarne, Enligt berättelse från franska konsuln i Basel, skulle mistat 10,000 man (?); upplyses det, att general Uhrich hade utlagt en fälla för badensärne. Han lät nemligen en af stadens portar stå öppen och låtsade, som om han ämnade göra ett utfall från fästningen. När m å tysk sida märkte detta, sammandrogs skyndsamt en stor massa badiska trupper i närheten af porten, men blef der bökstafligen. sönderkrossad af en dubbel rad kulsprutor. I en korrespondens till Daily Telegraph från belägringshären framför Strasbourg; daterad den 2 september, heter det: Under den sednaste tiden har garnisonen ådagalagt mycken raskhet och tillfogat belägrarne åtskilliga förluster. Fyra tyska officerare, en öfverstelöjtnant, två kaptener och en löjtnant, hafva fallit i natt och i går natt, och besättningen i de främsta löpgrafvarne, både infanteri och artilleri, har blifvit illa medfaren. Det ena utfallet har töljt efter det andra, men hvarje försök att förnagla kanonerna har, ehuru det utförts med den största tapperhet, blifvit afvisadt af de preussiska och badenska förposterna. Naturligtvis har tjensten i löpgrafvarne blifvit mycket besvärlig, sedan fransmännen :börjat göra utfall hvarje. natt, och det manskap, som kommenderas till denna tjenst, nedmarscherar hvarje morgon med mycket allvarsamma afsigter. Affären!i morse. var, i afseende på förlust på begge sidor, den betydligaste, som hittils egt rum! under belägringen. Det lyckades fransmännen i den mörka och stormiga natten att öfverrumpla ett i grannskapet af den utom staden belägna jernvägsstationen uppstäldt batteri, och då-de tyska soldaterna i början trodde, att det var deras egna soldater, som drogo sig tillbaka från den andra paralellen för en öfverlägsen fiendtlig styrka och derför icke sköto, förrän det med stor häftighet och bestämdhet utförda angreppet öfvertygade dem om deras misstag, var följden deraf en ovanlig förlust af döda och sårade. De kommo dock snart ifrån sin öfverraskning, och efter ett förtvifladt försök att förnagla några af kanonerna blefvo fransmännen tillbakadrifna till fästningens glacis, förföljda af preussiska soldater, och efterlemnade 60 till 70 döda mellan. paralellerna, Deras återtåg betäckre som vanligt af en häftig kanonad från valarne, Tillståndet i Metz och Thionville. Från sin korrespondent vid den preussiska hären framför Metz har Daily Telegraph mottagit en den 2 september daterad berättelse om. striderna den 31 aug. och den 1. september. samt om. tillståndet i och omkring Metz, enligt hvilken berättelse, i strid mot: andra uppgifter, mycken nöd skulle råda i. Metz. Det heter i den i allmänhet opålitliga tidningen: I dag ankom till det preussiska högqvarteret med parlamentärflagg en officer af marskalk Bazaines stab för att bedja preussarne om lä. karehjelp. Hans berättelse om tillståndet i Metz är förfärlig. Han säger, att den ofantliga mängden sårade, som ligga på hospitalen, och det störa antalet döda hästar samt andra smittämnen hafva framkallat en mycket elakartad yfusfeber. Då det är brist på proviant, få trupperna icke tillräcklig föda för att motstå sjukdomen, och då de franska läkarne till en stor del sjelfva äro angripna, hade man