tidi tt I! jemnlikhet! Ordning och enighet!4, drogo I under fanfarer och marseljäsens toner genom vill . ) hela Madrid, begåfvo sig till det kongl. I att I slottet och gåfvo derutanför uttryck åt sina ) Me N sympatier för Frankrike. Castelar höll ett ) entusiastiskt tal, i hvilket han sade, att det M menskliga samvetet börjar andas lättare, då ) det ser den republikanska idn segrande. anl t ) Det spanska folket, befriadt från konungarne 1 å i och styrdt genom den allmänna rösträtten, L t I skall icke dröja att förena sig med åen Ht I stora politiska rörelse, som afser bildandet ! ? I Jaf Europas Förenta Stater. Medlet att uth trycka dess åsigter är att jublande helsa en ! den franska republiken! tisd ) Folkmassan upprepade entusiastiskt detta Sei t lefverop, hvarefter Castelar tackade i Frank. ) C! 1 I rikes namn. Pe Figueras sade: Vi skola i dag underåtfå stödja den franska republiken med våra sym) C patier, i det Vi afvakta ögonblicket, för att er . hjelpa den med våra arm6er. hvil ; Dessa ord emottogos med entusiasm. Fullnem I ständig ordning rådde. Bel! i Från Nizza telegraferas den 10 septemF I ber till Wiener-Presse: SHär har en recpis --volution utbrutit; embetsmännen förjagas och ) Mir politiska fångar frigifvas. Man väntar att och Garibaldi skall hitkomma för att proklamera Man italienska republiken, Äfven i Mentone har Tros uppror utbrutit. — Nog är stämningen i fört. Italien revolutionär, men att något formligt ) ,5. utbrott ännu kommit till stånd, torde dock gran tarfva bekräftelse. Di Få Yttrande af Bismarck angående fredsSo vilkoren. kring Engelska tidningen Pall Mall Gazettes kor) spri respondent meddelar sin tidning ett samtal säre avgående fredsvilkoren, som han haft med vest grefve Bismarck. Vi kunna, så sade förFr bundskansleren till nämnde korrespondent, at ) Berli Elsass och Lothringen bilda en oafhängig Tr neutral stat, som sträcker sig från Belgien ! eu r ända till Schweiz och sålunda skulle skydda I skad hela vår vestra gräns mot Frankrike. Men ! far, hvem skall garantera en sådan stats neuj grunt tralitet? Och så skulle folket alltid vilja åter) don. vända till Frankrike, som det så länge tillalla hört. Om vi sjelfva skulle annektera Elsass derne och Lothringen? Jag kan icke inse nyttan af I gröfs ett sådant steg och ännu mindre dess sanno) io i likhet. Vi skulle få ett missnöjdt folk att )är är regera, och dessutom har en blott och bar gräns) har utvidguing ej någon lockelse för Tyskland. Men vi måste betrygga oss möt ett anfall från Frankrike. Så läivge det har Strasbourg, är . hela Sydtyskland utsatt för detsamma. Vil! men ha ingen fästning förrän de komma till Ulm. ) På N Vi skola derför sannolikt taga och behålla nar n Strasbvurg och Mctz, om våra vapen äro seI dade gerrika. Strasbourg skall bli vårt Gibraltar. ) af k: Ni säger, att Frankrike skulle hata oss för Maasf färligt, om vi taga dess båda bästa fästningar, och distin) att det alltid skulle söka att hämna sig på Stora oss. Detta medger jag, men det är ett fak! Mobil tum, att fransmännen redan hu äro så ursin vata niga mot oss, att de skola söka hämd på ella I halfan möjliga sätt. Det bästa, som vi derför kunna ) Här I göra i fredens intresse, är att beröfva dem ning, makten att kunna anstifta något ondt. Tysk isynoc lard fordrar detta. Ni säger, att ni hoppas, Fråi det vi icke skola förgripa oss på Holland, 20,000 Min bästa herre, vi drömma icke en gång derom ; holländarne äro inga tyskar, och tysk Det enhet är det vi eftersträfva, Jag försäkrar omöjli, er, att ingen tysk drömmer om att försöka ! och y att annektera Holland. I slutet af sitt bref I sist säger korrespondenten, att han icke på nägot : som g sätt sökt att inleda detta samtal med grefve ) glesna Bismarck, utan denna hade uttryckt den ön! ståndli skan, att se Pall Mall Gazette då encalska I manus