Dagens Nyheter – 16 september 1870, sida 1

det är att jag nedlåtit mig till att försvara honom. Jag lät mig förvillas af er säkra ton. Men han skall förlåta mig denna förnärmelse mot hans karakter. Man försvarar icke en man sådan som han, man bevisar helt enkelt hans oskuld. Och med Guds hjelp skall jag bevisa densamma! Fröken TArlange steg upp såsom för att gå; men herr Daburen höll henne qvar genom en åtbörd. I sin villfarelse ansåg han att det skulle vara illa gjordt af honom att låta den ståckars unga flickan behålla ens en skugga af hopp. Efter att väl ha börjat, trodde han sig icke böra stanna förrän han hunnit ända till slutet. Han öfvertygade sig sjelf om att han på detta sätt skulle bespara Claire mycken bitter smärta för framtiden. Kirurgen, som begynt en förfärlig operation, lemnar den icke ofullbordad, för det att den sjuke gökor frigöra sig, pinas och uppgifver nödrop. — Det är påkostande, min fröken . började han. Claire gaf honom icke tid att tala till punkt. — Nog, min herre, sade hon; hvad ni viFo har att anföra kan ni utan skada behålla för er sjelf. Jag respekterar cr olyckliga öfvertygelse, men jag fordrar på samma säng att ni skall göra något afseende på min. Om ni verkligen vore min vän, skulle jag säga till er: Hjelp mig i mina bemödanden