Dagens Nyheter – 13 september 1870, sida 2

våra leder. I främsta skottlinien uppeldade öfversten, hvars häst redan var skjuten, manskapet till uthållighet; den ena officeren efter den andra dog här hjeltedöden — då ljöd signalen att avancera. Men vi kunde rycka fienden blott få steg närmare, ty allt större fiendtliga massor utvecklade sig, allt fruktansvärdare blef elden; om en enda man skulle komma lefvande tillbaka, måste vi retirera. Med tungt sinne gaf regementschefen order till återtåg. Det bar af ned i klyftan och åter upp, öfver det stora, öppna fältet, ända till chaussen mellan Mars-Ia-Tour och Trouville. Ytterligare mången tapper kamrat måste här hita i gräset för de fiendtliga skotten, till dess resten af bataljonen, utan att förföljas af fienden, samlade sig utom skotthåll. Men trots vårt återtåg och trots våra enorma förluster var ändamålet med vårt anfall fullkomligt uppnådt, ty fienden utrymde slagfältet på qvällen och drog sig tillbaka i riktning mot Metz. Af den öfver 900 man starka bataljonen samlades andra morgonen 4 officerare och omkring 90 man, af hvilka 2n del var lätt sårad. x x På Englands anbud att mäkla fred skall grefve Bismarck (enligt en fransk tidning) ha svarat att Preussen principielt afvisar hvarje intervention, men att det för att ådagaläigga sin goda vilja medgåfve England att underrätta franska regeringen att Preussen är beredt att underhandla på följande grunder: 1. Frankrike afstår halfva sin pansarflotta. 2. Det betalar 3 milliarder frank för krigskostnader. 3. Det ingår på en restifiering af sina gränser till Tysklands förmån i ändamål att göra omöjligt för Frankrike att företaga ett nytt anfall. Sistnämnde uppgörelse skulle dock underkastas en europeisk kongress. . (Detta tillägg ger hela notisen ett högst apokryfiskt utseende. Kejserliga familjens resa från Frankrike. Kejserlige prinsen anlände den 5 dennes kl. 8 på aftonen till Östende, ledsagad af fregattkaptenen Duperr och majorerna Lamey och Clary. På bangården var-en mängd nyfikna samlad. Prinsen ville icke gå genom folkmassan, utan tog vägen genom en dörr på motsatta sidan. Då stationsinspektoren icke nog hastigt lemnade fram nyckeln till dörren, klättrade prinsen öfver kringhägnaden. Natten tillbragte han på hotell dAllemagne, och om morgonen kl. 8 gick han ombord på den lilla ångaren Sea Bird, som förde honom till det belgiska post-ångfartyget Comte de Flandre. En stor massa folk hade samlat sig på skeppsbron för att få se prinsen, men han begaf sig straxt ned i salongen och kom ej upp på däck igen förrän fartyget var utanför hamnpieren, Kl. 1,20 min. på natten kom fartyget till Dover. Här tog han in på Lord Warden Hotel, der han stannade till på e. m., då han med tåget kl. 3,45 afreste till Hastings. I Under sitt uppehåll på hotellet besöktes prinsen af hertigen af Gramont samt stadens mayor och herr Birmingham med fru. Kl. 5 e. m. hade prinsen ankommit till Hastings, der han tog in på Marine Hotel. Exkejsaren inträffade den 5 dennes omkring kl. 10 på aftonen med bantåget från Giessen vid stationen vid Wilhelmshöhe, hvarifrån han straxt begaf sig till slottets hufvudbyggnad. Ett extratåg inträffade något sednare med 16 hofherrar och ett antal betjening, uppgående till 40 personer. Ett starkt detachement infanteri var uppstäldt framför slottet och detacherade poster tillbakavisade en talrik hop nyfikna. Entr6erna till slottet skola fortfarande bållas afspärrade jemte en del af parken. Enligt Hessische Morgen-Zeitung har konung Wilhelm gifvit order, att kejsaren skall i alla hänseenden betraktas som en rer gerande monark. Till följd häraf hade de högsta civila och militära myndigheterna från Kassel infunnit sig i galauniform på stationen, der också ett kompani infanteri och en sqvadron husarer voro uppställda som hedersvakt. Kejsaren var vid ankomsten klädd i generalsuniform, hans bröst var betäckt med ordnar, men han hade ingen värja. På hufvudet bar han en fransk kepi. Då han steg ut ur vagnen, mottogs han med en honnörsmarsch och hedersvakten skyldrade gevär. På aftonen kl. 11 var slottet, .om under de sednaste åren för det mesta varit obebodt, rikt upplysti alla våningar, isynnerhet hufvudvåningen en trappa upp, der kejsaren uppehöll sig. Från Berlin hade samma dag anländt flera resande, för att 82 den fångna kejsarens ankomst till Wil helmshöhe.