Dagens Nyheter – 14 maj 1869, sida 2

Riksdags-Nyheter. De geme: samma voteringerne i går utföllo så!nnda: Med 127 ia mot 118 rej (i första kammaren 40 ja och 57 nej; i den ardra 87 ja och 61 nej), beslöts att manufskturdiskontens krediviv i riksbanken för 1870 skall utgöra 1,750,000 rår, såsom ardra kammaren förut beslutat : (minoriteten röstade för första kammarens baosiut eller ett kreditiv af 2 mill); med 129 ja mot 119 nej (i första kammaren 27 ja och 67 nej; i den andra 100 ja och 52 nej) nedsattes jernkontorats kreditiv i riksbauken för 1870 till 750,000 rår; (minoriteten röstade för kreditivets bibehållanda vid nuvarande beloppet eiler 900,000 rdr); samt med 130 ja mot 115 nej godkändes föreskriften angående styrelsen af allmäna lånefonden sådan den nu lyder; minoriteten röstade för andra kammarens beslut, att fallmäktiga skulle Jemras rätt att efter sig företeende emstärdigheter öka deura utlåniog:fond. Det nya statelånet. Ardra kammarea sysselsatte sig i går under hela sammantradct efter voteringarse med diskussion öfver det st statsutskottet afgirna betänvkardet, angåerdo det nya statsånet. Vi hafva i ett föregående nummer redogjort tör detta förslag. Tankarne voro mycket delade i denva fråga, hvilket ej kan föruudra någon, då detia förslag framkom först för ett par dagar sedan, så att knappast öfverraskningen haft tid att lägga sig, innan man skulle stanna vid ett definitivt beslut. Ty att detta förslag var egnadt att väcka ö.verraskniog, kan iogen neka. Man hade på sin höjd väntat ett förslag å 4 millioner, hvarmed nuvarande bebofvet godt skuile kunna fyllas, och så kommer statsutskottet och föreslår ett lån af 30 millioner för att med c användas till jernvägsbyggnader framdeles. För betärkandet uppträdde hrr Posse, Berger, OC. A. Larsson, Keij, John Ericson, Per Nilsson i Espö, And. Aug. Andersson, Björck och Hessle. De för. ämsta skäl, som af dessa talare anfördes, voro: vådan för staten: kredit att oupphörligt upptaga smålån på kortare tid, hvilka dessutom äfven alltid blifva dyrare; nödvändigheten af attihvad fall som helst låna penningar till jernvägsbyggnadernas fortsättande samt gagnet af att på en gång få ett iohemskt fondsystem. motsatta sidan yttrade sig: hr Gripenstedt, zom ej ville erkänna någon annan grund för låns upptagande än ett verkligt föreliggande behof, hvilket för närvarande är Om