Dagens Nyheter – 22 maj 1867, sida 1

för. det han icke kunnat betala. 5 rdr; som han fem år förut blifvit fälld att böta för försummad , gaturenhållning. Mannen. sade sig hafva betalt böterna till.en poliskommissarie (numera afliden) genom afdrag å sin lön, men han kunde ej bevisa: detta, och då han; såsom fattighushjon, ej hade tillgångar att betala dem nu heller; så blef han i polisdomstolen. dömd till 3 dygns vatten och bröd, och det nekades honom ytterligare anstånd, utan. han skulle genast. börja undergå straffet; då hans unga. son räddade honom derifrån ;genom att. pantsätta sin klocka och för de sålunda lånade penningarne lösa fadren från det vanärande straffet. Polisdomaren hr Granström. har i anledning å denna berättelse afgifvit följande — Genmäle. Uti tidningen Nya Dagligt Allehanda för den 15 dennes finnes införd en artikel med öfverskrift: Sträng, men sen — rättvisa, hvaruti klåndras mitt åtgörande att förordna om fattighjonet Buschers insättande på bestraffning för honom år 1862 ådömda och sedermera obetalda böter. Artikeln slutar med att beklaga det småsinne, som icke låtit efter så lång tids förlopp den bötfällde vara fredad från böternas utkräfvande, och förmenar, att samhället icke skulle lidit, om böterna icke blifvit utpressade. För att visa det obefogade uti detta klaänder, torde det vara tillräckligt att erinra om ett förhållande, som icke bort vara för artikelförfattaren obekant, eller att den exekutiva myndigheten. icke eger laglig rätt att, med afseende, å ömmande omständigheter, efterskänka eller afskrifva ådömda böter. . Hade artikelförfattaren velat göra sig om förhållandet: närmare underrättad, kunde. han håfva erhållit den upplysning, att Buscher under de flera år, som han yarit å fattighuset intagen, åtskilliga gånger blifvit tör dessa böter kräfd, men städse undandragit sig -betalningen under föregifvande att de blifvit erlagda till -en för flera år sedan afliden polistjensteman. Då denna obestyrkta uppgift imellertid icke kunde föranleda till böternas afskrifvande, återstod ej annat än att bringa utslaget till verkställighet; och hade, efter det vederbörande poliskommissarie, sin, pligt likmätigt, låtit inställa usch6r inför öfverståthållareembetet lör att befordras till straffets undergående, jag af undseende och efterlåtenhet lemnat Buscher än ytterligare anstånd, torde en sådan åtgärd med vida mera fog kunnat klandras än mitt uti. berörda artikel omnämnda förfarande. Stockholm den:20 maj 1867. Frans Granström. Till detta genmäle fogar Dagligt Allehanda följande grundade reflexioner: Hvad har ar Granström med. ofvanstående genmäle vederlagt af våra uppgifter rörande det nämnda fattighushjonet? Att han.icke handlat lagstridigt... Vi hafva heller. aldrig påstått detta: Det var så att säga ur en högre synpunkt vi ville framhålla denna lilla episod: ur: armodets lif, för att låta läsaren kasta en blick på en af samhällets . skuggsidor,. Det är nemligen ett stycke sådan, som denna. lilla berättelse, ur den synpunkten vi uppfattat den, framvisar. Hade här endast varit fråga om .ett maktmissbruk, en godtycklig handling af hr Granström, hade saken varit en hagatell, i jemförelse, med hvad den är, då sådant kan ske.med skydd af lag. Hr Granström hade då derför fått sin näpst — och den förfördelade sin upprättelse (vi antaga åtminstone detta) — och det onda. skulle dermed varit godtgjordt: Nu qvarstår denna handling såsom. ett faktum, som det synes, öfverensstämmande med samhällets vilja, uttryckt i drakoniska stadgar — mot stackare, och detta gifver saken vida större betydelse och framkallar vida allvyarsammare reflexioner. Samhällets innersta vilja är väl dock ej af så hård natur, som lagens bokstaf i flera fall skulle gifva auledsing antaga; och beviset derpå ligger uti de grundsatser, som inom brottmålslagstiftningen på senare tider gjort sig gäl Tan dance dels LR KE RTR RR 2