Dagens Nyheter – 20 februari 1865, sida 2

Fru Michaelis gästspel i Göteborg har blifvit hindradt genom nödvändiga förändringar 1 kungl. teaterns repertoir. Fåängväirdsmiddag. Generaldirektören Stråle gaf i lördags middag för alla fångvårdsstyrelsens embetsoch tjenstemän. Städ parfier. Det i lördags omtalade stora slädpartiet bestod af 41 slädar och var arrangeradt af baron Beck-Friis, major v. Plomgren och löjtn. Bibau. De åkande togo vägen öfver Gustaf Adolfs torg, Drottningg:n och Hamngatan till Djurgården. Förfriskningar intogos hos Fritz Scheel, på Pohlsro, hvarunder musik utfördes af lifgardets till häst musikkår. Derifrån fortsattes färden öfver Djurgården till Ladugårdsgärdet och Drottning Christinas väg samt vidare till Djurgården, der några af sällskapet intogo middag på Hasselbacken, under det att andra återvände till staden. Kl. 8 e. m. samlades man åter till bal och supå på hotel Phoenix. Samtidigt med slädpartiet företogo drottningen och enkedrottningen, hertiginnorna samt prinsarne Oscar och August en promenad till Djurgården. Några yngre medlemmar af den högre bourgeoisien hade till i lördags arrangerat ett slädparti. Samlingen skedde kl. 2 e. m. vid Mosebacke, derifrån vägen togs till Skurö och sedan till Nackanäs, der middag intogs och bal senare på qvällen egde rum. Cessiom. Ett bland de mest aktade och mest företagsamma hansdelhusen konsul J. Bodell i Luleå har till följd af de brydsamma affärsförhållandena blifvit nödsakad att göra cession. Arbetaren, hvilkens vän han är och alltid genom lemnande af arbetstillfällen bevisat sig vara, måste särdeles sörja öfver denna stoppning, som man dock hoppas skall vara öfvergående. Stockholms magistrat gaf i lördags, Concordia-dagen, den sedvanliga middagen på börsen för öfyverståthållaren. Pen dyra frakten på slatsbu2or2a. Drektören Andreas Grills tjensteberättelse till bruks-societeten meddelar följande nya bekräftelse på orimligheten af den gällande jernvägstaxan: Den nytta jernhandteringen väntat sig af jernvägarnes öppnande, har på intet vis realiserats och i synnerhet gäller detta de från bergslagerne mera aflägsna bergverken, säger direktör Grill. Frakterna för sådana råämnen som malm ställa sig med nuvarande taxa allt för höga för att tillåta någon längre landtransport. Sålunda kunna masugnsegarne inom Tabergs bergslag, hvilka nogsamt insett behofvet att med rikare malmer upphjelpa sin fattiga Tabergsmalm och äfven hyst den förhoppning att med jernvägens tillhjelp möjligen få detta behof tillfredsstäldt, ännu icke med någon fördel hemta malm från Nora bergslags rika malmfält, och detta ehuru jernvägen vid Töreboda station berör vattenvägen till Jönköping samt sjelf är utsträckt till denna stad. I allmänhet faller det sig billigare för de kring Vettern belägna jernverken att begagna den långa sjövägen från Arboga genom Södertelgeoch Östgöta-kanaler. Lägsta jernvägsfrakten är ännu 4 öre pr centner pr mil, hvarjemte varans egare har att bekosta lastning, lossning och kommission. Om man undantager de egentliga Noraoch Pershyttefälten, hvarifrån endast obetydlig malmförsäljning eger rum, så hafva Stribergsfältets malmer det för jernvägs-transport lämpligaste läget. Allmänna malmpriset — detta gruffält är 28 öre pr centner, men redan efter 23 mils jernvägstransport har jernvägsfrakten tillsammans med öfriga transportkostnader gått till ett lika belopp eller 28 öre. Till jemförelse med den svenska jernvägstaxan af 4 öre pr centner pr mil för jernhandteringens råmateriel kan man anföra den taxa, som blifvit i England fastställd för stenkol imellan Södra Wales och Liverpool af endast 1 ;åg öre pr centner pr mil (4 penny pr mile pr ton); ett förhållande så mycket anmärkningsvärdare, som Sverige utan tvifvel har billigare aflöningnr för alla sina jernvägstjenstemän samt tillika, oaktadt sin glesa befolkning och de långa distanserna, en vida billigare medtäflare i transporten aftar Aramara