Dagens Nyheter – 28 januari 1865, sida 1

han egna sig åt fadrens yrke. Han var ildst bland fem syskon, och det var ondt om bröd 1 föräldrahemmet. Proudhon hade redan från I barndomen tillfälle att på nära håll studera folkets lidanden. Om undervisning var det icke fråga förrän några villvilliga personer, hvilka tyckte att Pierre-Joseph var en intelligent gosse, skaffade honom en friplats i stadens storskola. Der var han flitig och gjorde framsteg, men när man gär i skolan kan man icke förtjena något för eget uppehälle och ej heller hjelpa föräldrarne med de små syskonens underhåll: Pie re-Joseph togs ur skolan och sattes i boktryckarelära. Genom oaflåtligt arbetande och ständiga försakelser lyckades han ej blott understödja sin familj, utan äfven finna medel till egen undervisning Han förskaffade sig snart kunskaper af ganska vidsträckt beskaffenhet, men fortfor att arbeta såsom typograf. Vid 28 års ålder blef Proudhon upptagen såsom associt i firman Lambert Mecurice i Becangon. Han höll just på att utgifva on edition al bibeln med egna anmärkningar ötver grunderna för hebreiska språket. Samtidigt utgaf han en ny upplaga af abbå Bergiers Alements primitifs des langues och fogade dertill sitt eget arbete öfver allmänna grammatiken. Sistnämnde verk trycktes scdermera särskildt och förskaffade författaren från akademien 1 Besangon ett tre-års-stipendium på 1,500 fr. Det var är 1840. Straxt derefter begat sig Proudhon till Paris och skref här några artiklar för Encyclopedie Catholique samt insände dem till akademien 1 Besangon -— ett försvar för Söndagens firande. Nämnde akademi hade visat sig såsom Proudhons synnerliga beskyddare, och det var dorföre han till densamma inskickade en ny skrift, just den famösa Hvad är eganderätten:? Hela verlden kinner att Proudhon sjelf besvarade frågan dermed att egunderätten är en stöld, och han försökte naturligtvis utt bevisa sin sats. På tusen år uttalas icke tvenne ord, sådana som det, sade Proud-. hon sjelf i stoltheten öfver att, såsom han otvifvelaktigt trodde, hafva funnit den första lösning af samhillsproblemet. Jag har icke något annat mål på jorden, försäkrade han, än denna definition på eganderätten, men den anser jag dyrbarare in Rothschilds millioner. Eganderätten är till sitt väsende moralisk, menade Proudhon, och den lag, som reglerar denna rätt, lika omoralisk. Proudhon tryckte sin bok, hvilken sedermera upplefde mångu editioner och drog allmänhetens uppmärksamhet på den djerfve förfaltaren. Kritiker började haglu från alla håll, dels allvarsamma, dels skämtande, och Proudhon blef till och med en slags komisk typ för småteatrarna i Paris. Han gaf ut en ny broschyr i samma anda och dedicerade deu till. Adolphe Blanqui. Bitt par år derefter stämdes Proudhon till assises-rätten i Besangon för en tredje broschyr mot egendom, en skrift som kallades Åvertissement aux proprielaires, men författaren frikändes.