Aftonbladet – 20 januari 1874, sida 2

ven skola mötas af temligen allmänt bifall, och vi kunna ej inse, att ens latinets varmaste vänner kuuna hafva skäl att beklaga denna åtgärd. Någon väsentligt ökad insigt vanns väl i sjelfva verket ej i detta språk, derigenom att man, för att tillfredsställa de små fordringarna för ett approbatur i medikofilosofiska examen, omedelbart efter skolstudierna, vid hvilka latinet under en så läng följd sf år utgjort hufvudämnet, ytterligare skref några stilar och läste nägra kapitel i Livius och Cicero, och kan man verkligen på fullt allvar förmena, att detta lilla lappande på det i nämnda språk så grundliga elementarstudiet utöfvade något väsentligt inflytande på den humanistiska bildningen? Det mått af insigter åter, som i latinska språket kan anses nödigt för lä karen, torde man, i likhet med två af de läroverk, som i ärendet sig yttrat, kunna antaga vara fullt ut uppnådt med en i latinet godkänd maturitetsexamen, För vår del glädja vi oss så mycket mera ät latinets bortiagande ur den ifrågavarande examen, som vi dernuti tro oss se ett uppslag till en ingskränknipg af latinets alltför stora välde i allmänhet vid våra universitet. der för närvarande, eller rättare iunsn det knuagliga beslat utfärdades, hvarmed vi här sysselsätta oss, ej en enda examen kuovat afläggas utan att en ny pröfning i latinet med den varit förknippad, säkerligen, åtminstone hvaipreliminärexamina beträffar, i de ojemförligt flesta fall till mycket ringa vinst för det verkliga kunskapsförrådet och den humanistiska bildningen. Det torde vara hög tid att förändringsr härutinnan vidtagas, och att en mera sträng hushållning med den så dyrbara studietiden införes. Om lämpligheten att från den förberedande examen jemväl utesluta matematiken torde menicgårna vara mera delade. För vår del kunna vi emellertid ej avnat än gilla äfven detta åtgörande. Matematikens stora betydelse såsom hjelpvetenskap för studiet af fysik och fysiologi kan naturligtvie afingen förnekas, och man torde ej ega full garanti för att vid alla skolor undervisningen i detta ämne är så högt drifven, att det nödiga måt tet af insigter alltid blifvit i skolan fullt uppnådt; men skall man derför med nödvändighet fordra en ny examen i detia ämne? Vi tro det ej. Finner någon som vill aflägga medikofilosotiska examen, att hans skol studier i matematik ej äro tillräckliga för förvärfvandet af de -insigter i fysik, som man af honom fordrar, så mäste han naturligtvis förfullständiga sin matematiska kunskap i den grad han behöfver det. Hun har härvid numera den stora fördelen, att ej behöfva inrätta sina studier med hänsyn till en examen och ett betyga. erbållands, utan med uteslutande hänsyn till det föreliggande behofvet. Han undgär i alla fallej att pröfvas på nödiga förkunskaper för fysikens studiam, ty det är ja gifvet att om ban vid examen visar sig ega de fordrade insigterna i fysik, då har han ju också egt de förstudier som för dessa insigters förvärfvande varit behöfliga. Vi tro att pröfningen i fysik är en tillräcklig kontroll på nödiga förkunskaper i matematik. Behofvet af att förfullständiga sina skolstudier än i det ena än i det andra ämnet skall säkerligen, alldeles oberoende af examina, alltemellanåt göra sig gällande under läkarens studietid, såväl som sedermera, så t. ex. blir det i regeln alltid nödvändigt att vidga insigterna i lefvande språk, men det har likvist ej fallit någon in att införa dem bland tvångsämnena i den förberedande medikofilosofiska examen. Genom att borttaga matematiken från denna examen har regeringen eftergifvit en del af detta ängsliga förmynderskap öfver studierna, som ej funnit sig tillfredsstäldt med mindre, än att det genom examina och betyg fött kontrollera insigterna ej blott i hufvudämnena utan jemväl i alla möjliga bioch hjelpvetensksper, och vi kunna ej annat än hålla regeringen räkning härför, och lofva oss deraf godt för blifvande likartade reformer. Den sålunda företagna förenklingen af den mediko-filoaofiska examen bör vid Lunds universitet föranleda en förkertning af minst två år på den tid, som examen der hittills i medeltal kräft, och af huru stort värde äro icke dessa två år at ynglingens bärta ålder? Vid Upsala universitet torde förkortningen ej blifva synnerligen stor, om man blott tager sjelfva den förberedande examen i betraktande, men att dess omorganisation skall äfven der medföra en förkortning af den medicinska etudietiden i sin helhet, derom hysa vi ej tvifvel; den skall nemligen inverka på de följande examina, En tid af i medeltal 2 år och 3 månader har väl i Upsala hittills kräfts för den förberedande examen, men ett mycket stort antal studerande har aflagt densamma på 1 å 1!2 är, och det vore ingalunda önskligt att hädanefter kortare tid deråt egnades, Den hufvudsakliga vinsten blir här, att denna tid ej hädanefter behöfver plottras bort på ytliga studier i flere olika ämnen, utan att den kan helt och hållet egnas åt inhemtandet af mera grundliga insigter i de för läkarebildningen så nödvändiga na turvetenskaperna. Fordringarnai dessa ämnen kunna derföre nu äfven ej obetydligt höjas. Att så sker är äfven till en del nödvändigt, Sålunda har t, ex. i Upsala ke miens studiom varit alltför mycket tillbakasatt i den förberedande examen. Analytisk kemi, som med densamma borde vara undangjord, har för den alls ickefordrats. Detta har sedötmera hämnat sig vid studierna till den efterföljande medicine-kandidat examen, der den analytiska kemien tagit ut sin rätt och ej litet bidragit att öfver höfvan förlänga denna examen. Enligt vår uppfattning skola sålunda de med den medikofilosofiska examen vidtagna förändringarna