Aftonbladet – 25 november 1872, sida 2

m de minnen man framkallat. Det är sant att epublikens hr president har med energi upp: rädt mot de skandalösa yttrandena i Grenoble. Ivad vi vilja, är att Thiers säger här, till Frankike, hvad han sagt oss i komiten. Vi bedja lerom med ångest. (Skratt från venstern.) Hvad! en simpel medborgare, en simpel depu-s erad går och proklamerar, att församlingen icke ängre lagligen existerar, att hon är död, och vi kulle icke i detta proklamerande af våra rättigieters olaglighet se ett vädjande till insurrekion? Man skulle ostraffadt kunna uppresa sig mot den bestående makten, och vi skulle icke leruti se en fara, en revolt? Från venstern: Och banketten i Bordeaux. (Skratt.) Må hr Thiers upprepa de energiska ord, han stälde till det per-s mnanenta utskottet. Man har kallat ett nytt -samhällslager till makten. Hvad betyder väl detta språk i ett land, som eger politisk frihet och borgerlig jemnlikhet, om icke okunnighetens välde och förmögenhetens proskriberande. (Bravorop från högern, larm från venstern.) När en man, som styrt Frankrike under fem långa månader, för ett dylikt språk, måste regeringen offentligt fördöma dylika satser. Det nya samhällslagret! Vi hafva sett detbeherrska Paris under kommunen. (Bravorop.) Det har i blod och eid inskrifvit sitt namn på våra murar. (Bravorop.) Han som talat i Grenoble. så rik på ord utom denna församling, så njugg derpå mom densamma, borde säga oss hvad han tänkte om kommunen under sin fem månaders frivilliga landsflykt. Vi bönfalla hr Thiers att besvara hr Changarniers interpellation och att lugna oss ännu mera. (Bravorep från högern, oro på flere bänkar. Hr Thers: (Applåder.) Den punkt, till hvilken diskussionen kommit, gör att jag endasthar några få ord att säga, men de skola blifva bestämda. (Mycket bra.) I befinnen er gentemot en nitisk regering. (Bravorop från venstern.) Jag har under fyrtio år städse omfattat samma åsigter. Jag har bekämpat socialismen vid en tid, då man kunde göra det på ett mera för tjenstfullt sätt än nu, då man vet sig skyddad af våra tappra soldater. (Bravorop från venstern; larm från högern.) Mitt hela lif och mina två år vid statsrodret kunde berättiga mig till större aktning. Jag förtjenade icke att blifva interpellerad på detta sätt, att släpas upp i denna tribun. (Bravorop från venstern.) Man vill framställa regeringen i en tvetydig dager. Jag obeslutsam! Jag var det icke under Paris murar. (Larm från venstern.) Jag var det icke då jag för några dagar sedan undertryckte arbetsinställelserna. Men jag trodde att i detta upprörda land moderationens tid vore kommen efter styrkans. Jag säger, att man tillfogat mig en skymf ge: nom att släpa mig upp på denna tribun. ag går icke in på att man likasom sätter mig på de anklagades bänk. (Bravorop och oväsen.) Jag skall icke komma att säga de ord, som man vill förmå mig att yttra. (Långvariga bravorop från venam) Men om I så önsken, rygar jag icke tillbaka för landets dom. (Långvariga ifallsyttringar.) Hvad mig angår, är jag färdig att underkasta mig den itvenne hänseenden, som deputerad och som statschef. Jag fruktar icke landets dom. (Bravorop.) Om man önskar en stark regering, bereder man den en ställning. som är den samma värdig. Man behandlar den icke som en misstänkt eller som en brottsling. (Bravorop ) Det må vara på ett vänskapligt sätt eller annorlunda, som man jagar mig upp i denna tribun, så skall jag dock icke svara. Mina föregåeuden äro der. som svara för mig. (Bravo!) Låtom oss tala öppet. Det är icke tilldragelsen i Grenoble, som det här i sjelfva verket gäller. (Bifallsrop.) Tagen er tillvara. Jag trodde, att vi om några dagar skulle komma att diskutera denna stora fråga, som splittrar oss. Men man har i stället framstält den frågan. huruvida man bör uttrycka tillit för regeringen eller icke. Nå väl! låtom oss icke förspilla tiden. Låtom oss icke onödigt oroa landet. Vi veta hvad vi vilja. I kunnen framställa frågan i dag. (Bravorop från venstern.) Tillåten mig att säga ett par ord om mig sjelf. Jag har i tvenne år varit böjd under en Tförfärlig börda. Om jag qvarstannar vid makten, sker det endast af hängifvenhet. (Mummel.) Så mycket värre för dem, som icke tro det. I hafven gifvit mig rättighet att framställa len begäran om ett förtroendevotum. (Buller.) IJag framställer den. När man vill ha en beslutsam styrelse. måste man sjelf vara beslutsam. II beklagen er öfver en provisorisk styrelse: gören I den då till definitiv. (Mycket bra; knot från höIgern.) Gifven oss denna regering, som är mer Tbeslutsam, mer fast än vi. Jag gifver gerna lvika för dem, som skulle vilja handla mer beslutsamt och för en regering, som Frankrike vill .lantaga. (Bravorop från venstern.) Hr Changarnier: (Bravorop från högern. — Långvarig uppståndelse i olika delar af salen.) Mina herrar, (Skratt.) stående ännu närmare än Ihr Thiers den stund. då man skall afgifva räkenIskap inför Gud för de gåfvor, man mottagit. .trängtar jag icke efter makten med en gubbes (Oväsen ) Det har varit mig pinsamt lystnad. att höra den gamle kämpen för nödvändiga friheter uttrycka sin förvåning öfver att vänner T (Skratt från venstern) bedja onom att ban skall ; föredraga oss, sina gamla vänner, (Larm) framför allt för nitiska och alldeles för mycket kom I prometterande vänner. (Skratt.) nnu en anmärkning att underställa församllingen. Väsentliga föremålet för interpellationen tiger. Detta visar att de förmätna åter blifva Jaktningsfulla inför oss. (Skratt.) Jag förklarar, Jatt uppriktighet. värdighet och energi stå på sam.I ma sida som ordningens tjenare. (Buller. Hr de Broglie: Jag tager Frankrike till vitne, (Skratt från venstern) att jag icke genom något slags insinuation sammanblandat den politiska och sociala frågan. Jag frågar om det kan vara tillåtet, att hos gamla vänner supponera tankar. som intet ord berättigar att antaga. (Skratt och bifallsrop.) Jag var i sjelfva verket icke af olika mening med hr Thiers, Jag skulle icke vilja förorsaka honom det ringaste obehag. (Larm.) Presidenten: Det finnes partier som upptaga tribunen, för att få sina afbrott in i Journal officiel. Hr de Broglie: Jag varså mycketlängre ifrån att hänsyfta på politiken, att jag tvärtom var sinnad att antaga de konstitutionella lagarne. t (Från högern: Vi antaga dem ej.) . Hr de Broglie: Jag påstår, att jag aldrig varit oense med hr Thiers. (Skratt.) Jag föreslår kammaren att icke yttra sig om förtroendefrågan (Skratt, oväsen.) Jag föreslår följande dagordning: Församlingen, förkastande de åsigter, som blifvit uttryckta på banketten i Grenoble, öfvergår till dägordningen. (Skratt.) Hr Thiers: Jag förstår mycket väl, att litet hvar vill afskudda sig ansvaret för denna dags a handlingar. Men jag vill inte ha allt på min rygg. (Skratt.) Hvem har framkallat denna siåltuation? (Från högern: Ni! HPnergiska prote1I ster från pros tern. Vi hafva under 3 månader hålr I lit vårt löfte. Vi hafva icke tillåtit en enda g I bankett, oaktadt man tolererat sådana under alla n andra regimer, Enligt min öfvertygelse återstår Jodga land Jon odla mus on ob fö ller mn das JA kr te EE W