Aftonbladet – 31 juli 1872, sida 3

Öfver undervisningens gång, öfver egna och biträdande lärares förrättningar skall gymnastikläraren uppsätta berättelse och dermed årligen inkomma till undervisningsdirektioneg, PBestraffningar under gymnastik äro efter graden af förseelse: 1) bortvisning ur lärorumtnet; 2) arrest; 3) uteslutning Srvån gymnastikfesten ; 4) bortvisning ur skolafi. De båda första graderna åläggas af läraren, De sistnämnda bestämmas af uppsigtskommissionen. Straffarresten sker uti kantonskolans hus efter anmälan hos rektor och dennes anordning. Tidtals och minst en gång hvart tredje år firas gymnastikfest, uti hvilken skolungdom, föräldrar, målsmän och anhöriga deltaga. Festkommissionen utgöres af rektorerna för gymnasium och industri-skola i förening med gymnastikläraren. Festprogrammet underställes undervisningsdirektorns pröfning. Täflingsöfningar och lekar ntgöra hufvudrollen vid dessa fester. Till de förra äro priser och penningvinster anslagne, ofta af ansenligt värde. Den i festen deltagande skolungdomen undfägnas med mat och dryck på allmän bekostnad. I förening med gymnastiken äro de så mycket omtalade vapenöfningarne införda vid de schweiziska skolorna. Uti Bern å dervarande kantonskolas lekplats erbjöds tillfälle att se prof på denna skolexercis. 260 gossar uppstäldes i kompanier och hade till befäl en öfverstelöjtnant, biträdd af trenne fanjunkare. Innan gevären blefvo utdelade och ordningsåtgärder vidtagna åtgick en halftimma, hvarefter kompanierna voro färdiga att aftåga. Den unga truppens musik var starkt besatt och bestod af 20 gossar, bland hvilka 8 voro trumslagare. Musiken anfördes af en gammal klockare, men var i alla fall det mest lyckade i tillställningen. De gossar, som gjorde officerstjenst buro sablar och hvita handskar. Gevären voro försedda med bajonetter utan boll. Exercisen företogs ej blott med gevär utan äfven med kanon, Tvenne malmkano ner drogos nemligen hvardera af 12 gossar och undervisningen i denna öfning leddes af en f. d. kapten. Vapenöfningar förekomma en gång i veckan och tvenne timmar å rad. Lärjunge, som minst tvenne år nöjaktigt bivistat undervisningen i skolans vapenöfningar befrias såsom student från de tvenne första årens beväringsexercis. Öfverhufvud taget voro gossarnes vapenöfningar mera lekfulla än allvarlige och korrekta och väl små, till och med 10-åringar, voro med i öfningarne. De äldre gossarne sades gerna vilja draga sig undan och tyckte ej om att exercera tillsammans med nedringarne. Jemförelsen mellan vapenöfningarne i de schweiziska skolorna och dem i vårt eget land utfaller till det senares fördel. Af det föregående synes att den utländska gymnastiken i vissa förhållanden utmärker sig framför den svenska. Bland sådana torde följande förtjena att ihågkommas och måhända vinnas för vår egen gymnastik: Att skolgymnastiken, såsom i Preussen och Sachsen, är anförtrodd åt skolmännen och af dem ledes, hvarigenom det pedagogåska syftet lättare och säkrare vinnes; att simning, såsom i Danmark, Sachsen, Schweiz och Holland, ingår i den gymnastiska undervisningen och utgör ett obligatoriskt skolämne; att den gymnastiska lärokursen, såsom i Preussen och Sachsen, ej blott grundas på vetenskap, utan äfven ställes i förbindelse med konsten; att noggranna iakttagelser göras under lärokursen i afseende på gymnastikens inflytande och resultatet samt att öfningarne understundom företagas i naket tillstånd; att den applikatoriska Frogdlrng såsom i Preussen, tillgodoses genom lärarekandidaternas beredda till fällen att undervisa oöfvade skolbarn och såsom i Sachsen genom temabehandling; att den blifyande läraren undervisas om ettanständigt sätt att skicka och föra sig sjelf och föregå med exempel, hvartill för ingen del kan höra att ställa sig framför ungdomen med händerna i fickan, cigarren i mun, m. m., hvilket sätt man ännu kan få se hos oss; att, såsom i Sachsen, skolungdomen beredes tillfälle att äfven på egen hand gymnasticera liksom densamma ju redan förut eger god rätt att lära på egen hand; att, såsom i Schweiz, gymnastikläraren sättes i tillfälle att upprätthålla disciplinen genom allvarsamma bestraffningar och ej som hos oss tvingas att smickra ungdomens fåfänga och öfverse med dess fel och dårskaper för att freda sig sjelf för trotts; att, såsom i Schweiz, gymnastikfester anordnas gemensamt för flere skolor och hvarunder täflingsöfningar om priser förekomma. A. B. Santesson. Några ord om brasilianska kaffets