med flere lärde och natärforskare reste i Arabie på den vetenskaperna befordrande Konung Fre drik V:s bekostnad, denna buskes hemort oci fann att det ej var Yemen eller Lyckliga Ara bien, utan grannlandet Ahbyssinien. Denna upp täckt bekräftades sedan af den engelske resan den Bruce, som 1770 vistades, i Abyssinien oc! Gonndar, och för hvilken landets in yggare för säkrade att kaffe-busken, hvilken han aldrig sjel funnit i detta land, växte vildt och ymnigti des sydliga provinser Eranga och Keffa, som fordon voro kända under namnet af Ethiopien, hvilke pre och 1843) besannades af Reippel och d oth och derefter af många andra Kunskapsrikt resande. De funno kaffebusken vildt växände pi många ställen i Abyssinien och ymnigast i dere dan omnämnda södra provinserna. Aldrig ha man ännu funnit vildt växande kaffe i Arabien men torde sannolikt der framdeles finna sådant då klimatet och jordmånen mycket likna Abysi niens. Fastän de flesta växter som höra til samma familj som kaffebusken, Rubiacee kallad af Jussieu ), äro af föga värde i Europa, ärc dock många af dem, såsom t. ex. Kinaträdet Cinchona L.) i de varma länderna af ett oskatt art medicinskt Sogn. Det finnas många arte Coffea, men blott den så kallade arabiska är så högt värderad. an förmodar att kaffet odlats i Yemen sedar omkring medlet af 15:de seklet. Visst är de att kaffe-odlingen redan var der mycket fullkom nad i 16:de och 17:de seklerna och att bönorns då användes, såsom nu ). För omkring 200 å1 sedan infördes bruket af käffe-iäfusion i Europa hvilken bereddes af kaffe, som expotfterades frår Mocka vid Röda-hafvet och derifrån öfver Sueä till Alexandria, hvarifrån det sändestill Venedig. Genova, Marseille och hela Europa. År 17i( bildade fransmännen ett kompani i S:t Malo. hvilket förtjenade mycket och förde kaffet öfven Goda Hoppsudden, besparande dymedelst många omkostnader. Holländarne voro de första som införde kaffe odlingen i sina transatlantiska kolonier. Under hela 17:de seklet handlade de mycket med kaffe från det Lyckliga Arabien, och direktören för det namnkunniga ostindiska kompaniet, som den tiden hade monopolium på denna handel, börgmästaren i Amsterdam, Niklas Wilsen, lät isluw tet af detsamma försöksvis plantera kaffe på Java. Detta försök lyckades så väl, att redan 1719 infördes i Amsterdam en hel skeppslast yperligt kaffe från denna ö, och 1743, 50 år efter et första kaffe-odlingsförsöket blifvit anstäldt, 3 , millioner 4, då blott 12.500 infördes från Mocka. ifrån Java införde holländarne kaffet till den dem då tillhöriga ön Ceylon, som sedan freden i Amiens 1802 besittes af England. Engelsmännen försökte i början af förra seklet att naturalisera kaffe-busken i Madras och på åtskilliga andra ställen i Ostindien, men deras bemödanden kröntes ej med samma framgång som holländarnes. På samma tid började fransmännen plantera kaffe på Sandwichs-öarne, på Bourbon och åtskilliga af Antillerna. Professor Jussieu i Paris hade ifrån Holland erhållit några kaffe-plantor, för Jardin des plantes, af hvilka han gat ettpar åt franska marinofficeren De Clieu, för att plantera på Antillerna, och från en af dessa plantor, som lyckligen frodades, härstamma alla de rika kaffe-plantagerna på Martinique, S:t Domingo, Guadeloupe och de andra franska öarne. På Fn Domingo eller Haiti frodades kaffe-busken bäst. Derifrån utfördes redan 1790 inemot 70 millioner kilogrammer kaffebönor då på samma tid knappast exporterades 7—8 från Martinique och Guaeloupe, Spaniorerne och engelsmännen, som med afund sågo med hvilken framgång fransmännen odlade kaffe, började äfven plantera denna buske på sina Antiller, på Cuba, Porto Rico och Jamaica, hvarifrån den småningom introducerades iEquador, Venezuela och Amerika Central. 1774 alstrade några mogna kaffebär i en till ett fransiskanerkloster i Rio de Janeiro hörande Chacara (livet landställe, villa) den första kaffebusken i Brasilien, hvilken munken Veloso förärade åt då varande vice-konungen, grefven af Lavradio, och ifrån denna buske härstamma de oräkneliga, som fu utgöra det produktrika Brasiliens förnämligaste agrikola rikedom. Under nästlidne år exporterades, enligt officiella underrättelser, endast från Rio de Janeiro 10,232,004 arrober kaffe ). Framdeles torde vi få lemna några autentiska underrättelser om kaffeplanteringen i allmänhet och det olika sätt, på hvilket denna planta odlas i olika länder. . Brasilianska jernvägsstationea Maxambomba, cirka 2,777 svenska mil från Rio de Janeiro. Den utlefvade göteborgaren Christopher Fritz Jacobsson, som redan i 37 år våndats såsom en fattig skolmästare i inre af det undersköna