Aftonbladet – 11 mars 1872, sida 3

den femte monitorn måtte anstå, hade tillstyrkt stt anslag af 700,000 rdr för byggande af pansarkorvettet och snabbgående mindre fartyg. Öfver denna punkt yttrade sig hr Wallenberg, som ansåg att man borde taga fasta på hvad chefen för sjöförsvaret yttrat iaf seende på snabbgående rtindre fartyg med en kanon, fartyg, som kunna uträtta något genom att sjoltva välja sina distanser. Trodde det ha varit välbetänkt af utskottet att vilja uppskjuta byggandet af monitorer, mot hvilka flere invändningar kunna göras, bland annat den, att det torde bli svårt att sedan minväsendet fullt utvecklats få folk till deras besättningar, emedan det ej kunde vara angenämt att i dem afbida ettdera att få höra segerbudskapet eller att springa i luften. Dertill komme den stegrade dyrheten för hvarje monitor. Trodde attutskottet på sina egna premisser om byggande af mindre skonertar skulle kunnat få upp anslaget till en million. Frih. Skogman hade i en reservation äfven yrkat att en million måtte anslås. Till denna siffra hade tal. kommit på det sätt, att han ansåge det en pansarkorvett borde anskaffas, och för en dylik äre kostnaden, enligt erfarenhet från Norge, till 600.000 rdr, eller något derutöfver, samt dessutom ett par snabbgående mindre båtar beställas, hvilka skulle kosta resten af beloppet. För de två raillioner. som en monitor skulle kosta, kunde man erhålla sex eller sju pansarbåtar, hvilka skulle bereda ett vida kraftigare försvar än en monitor, Ett positionsförsvar i skörgården är deremot icke möjligt utan pansarbåtar, hvilka ej behöfva bry sig om fiendens granateld från på holmar uppkastade batterier utan kunna egna sig åt sin uppgift att beskjuta de anfallandes fartyg. Hr Montgomery Cederhjelm ansåg att man hade lika goda skäl för att bevilja 700,000 rdr som en millioii; man behöfde blott icke bygga de båda jnabbgående mindre fartygen. Yrkade bifall till utskottets förslag. Frih, Stjernblad yttrade att han med smärta ett att endast ett så ringa anslag till vårt sjösvar hade utsigt att gå igenom. Ohefen för sjöförsvarsdepartementet hade sagt att vi med de at K. M:t uppgifna kostnaderne kunna försvara Stockholm samt ett par andra inlopp och äfvem något litet skada fiendens operations) inie. Talar ren skulle önskat att vi kunde gå ännu litet längre och betydligt skada denna operationslinie. Det hade endast varit för att icke binda sig i detta afstende som talaren icke vågat ingå på K. M:ts förslag. Talaren yrkade nu bifall till frih. Skogmans förslag, men endast i den förhoppning att man vid en kommande riksdag skall få se verksammare steg vidtagna för ordnande af vårt sjöförsvar. Statsrådet frih. Leijonhufvud yttrade, att då piper uppgjordes för sjöförsvaret borde man hellre utgå från hvad som var kändt än från fart C som endast existerade på önskningarnes område. Vexlingarne voro dock så stora att man ej kunde uppgöra en fullt bestämd plan. På sista året hade inga förändringar skett, och regeringen hade derföre ej gjort någon förändri sitt förslag för detta år. Kostnaden för den sta moönitorn uppgick till 1.700,000 rdr. Pansrade kanonbåtar, 140 fot långa och förande en grof och en mindre kanon, trodde talaren skola kunna anskaffas för omkring 250,000 rdr stycket. Om en million beviljades, ansåg talaren att åtskilligt dermed skulle kunna vinnas. Grefve H. Hamilton ansåg visserligen att beloppets bestämmande till en million icke hade större skäl för sig än dess sättande till 700.000 rdr; men då å ena sidan man i förstnämnde belopp hade en garanti för att ingen monitor skulle bli bygd, och då detsamma å andra sidan möj liggjorde byggandet af ett snabbgående obepansradt fartyg med kanoner, instämde talaren med frih. Skogman. Grefve af Ugglas fann det äfven lämpligt att en större pansarkanonbåt och tvenne snabbgående mindre fartyg blefve bygda och anslöt sig derföre äfven till frih. Skogmans förslag, så my ket hellre som att nu lemna ett mindre belopp ej skulle stå väl tillsammans med att man förl det år visade sig missnöjd derföre att man tyckte det K. M:t ej sett sjöförsvaret tillräckligt tillgodo. Grefve Beckfriis förordade byggande af obepansrade båtar. enär de pansrade voro utdomda. rkade bifall till utskottets förslag. Statsrådet frih. Leijonhufvud visade genom exempel att man bygger Jansarfartyg öfverallt. Grefve Beckfrlis invände att man ej i något annat land bygde pansrade kanonbåtar. Sedan diskussionen förklarats afslutad, antogs utan votering frih. Skogmans förslag om anslag af en million till byggande af krigsfartyg.