Aftonbladet – 11 mars 1872, sida 3

RIKSDAGEN. Första kanmaren. Måndagen den 4 Bars. (Forts, fr, lördagsbl.) Frih, Skogman ansåg, att det skulle, varit olämpligt om statsutskottet konstituerat sig till en artillerikomitå i en tid då alla, artillerister. jernverksegare och tppfinnare tvista om hvilket slags kanoner som är det bästa. TWtskottet hade derföre öfverlemnat saken åt K. M:t, som bäst är i tillfälle att afväga skälen för och emot bland det oerhördt rika material som föreligger. . Hr C. Ekman instämde och redogjorde i ett längre föredrag om sin enskilda ställning till frågan. Den första och största gjutjesnskanonen som blef tillverkad vid Finspong erhöll efter 99 skott en spricka. men sedermera har med dei ytterligare skjutits 46 skott, till en del med ganska stark laddning, utan att han sprungit. Orsaken till felet hade vårit ovanan vid tillverkningen och dertill att ett krut begagnades som vida mera frestade kanonen än det i Frankrike för dylika kanoner begagnade. Det hade uppgifvits att gjutjernskanoner blifvit förkastade i Frankrike, men detta visade sig enligt de underrättelser tal. erhållit vara oriktigt. Tal. ansåg för sin del att om våra 8.08 tums kanoner användas med den försigtighet och det krut som i Frankrike begagnas, så skulle de visa nöjaktig säkerhet. 1 alla händelser borde försök med dessa kanoner anställas. Attnågotbättre material kan uppfinnas vore möjligt, men detta hade ännu icke skett Inträffar det emellertid skulle tal. vara den förste, som antoge detta; men att innan det skett och innan ens systemet blifvit försökt förkasta en tillverkning inom landet, ansåg tal. oriktigt. För öfrigt kunde tal. försäkra, att det vore bra mycket bättre att i detta afseende arbeta för utländska regeringar än för Sverige. — Grefve H. Hamilton ville ej uttala sig om hvilka kanoner som vore de bästa. Till något sådant vore nu så mycket mindre skäl, som riksdagen, då K. M:t för några år sedan lemnade ett förslag med specificerad uppgift om kanoner som kunde användas, antog den riktiga principen att bestämma summan, åt K. M:t uppdrog att helt och hållet afgöra om hvilket slag som skulle antagas. Tal. önskade således, att kammaren, utan att ingå i några administrativa detaljer, måtte bevilja anslaget och yrkade bifall till utskottets förslag. Frih. C. A. Raab ansåg det föreslagna beloppet vara billigt, då det här vore fråga om en nyttig sak. Yrkade bifall. Statsrådet frih. Leijonhufvud yttrade, att bär sta sättet att tillintetgöra misstroendet mot gjutjernskanonerna skulle varit att med dem anställa skjutförsök, men detta hade icke kunnat ske, alldenstund man ej haft passande krut. Det svenska krutet, eljest godt, verkar nemligen för häftigt. Man hade nu förskrifvit 12,000 kilogrammer krut från Belgien. — Från militärattacheen i Paris hade tal. fått veta, att man der ej vore missnöjd med gjutjernskanonerna. Gjutstålskanoner blefve ofta utmärkta. men också ganska ofta misslyckade, och sjelfve Krupp, den ende som kände konsten att tillverka dem, vore icke ens rätt säker. Hvad beträffar de engelska midjernskanonerna hade deras vällar visat sig förrädiska. Våra svenska gjutjernskanoner äro utom all fråga fullt användbara. Utskottets hemställan bifölls. I trettonde punkten hade utskottet föreslagit, att det af K. M:t äskade beloppet, 350,000 rdr. till minattiralj och minväsendet måtte för 1873 anvisas. Statsrådet frih. Leijonhufvud upplyste om att här vore ej fråga om att utföra ett fullständigt minväsende. Modeller vore ännu ej fastställda, och man hade derför icke begärt så mycket som skulle varit behöfligt, om man velat ordna ett fullständigt minväsende. Tal. var en varm anhängare af minor och trodde att de skulle komma att spela en stor roll. Men å andra sidan varnade tal. mot att hoppas på alltför mycket, ty då skulle slutligen en beklaglig reaktion inträda, som skadade den goda saken. Ensamme, utan skydd af kanoner, pansar o. s. v., förmå minorna intet. Utskottets förslag bifölls. Till byggande af krigsfartyg hade K. M:t för år 1873 äskat ett belopp af3 millioner rdr. Stats utskottet, som hemställt att med byggande a!