Aftonbladet – 11 mars 1872, sida 3

De skånska stenkolen. Snällposten i Malmö har från professor C. W. Blomstrand i Lund emottagit följande skrifvelse, som vi taga oss friheten här nedan meddela: Hr redaktör! Ni begär af mig upplysningar rörande de rika stenkolsfynden, som på senaste tiden blifvit gjorda inom vår provins. Då jag varit i tillfälle att personligen taga kännedom om förhållandena, är jag lika villig som skyldig att villfara eder begäran, och så mycket snarare, som jag har mig väl bekant, att ni ingalunda är den ende, som med tvifvel emottagit de underrättelser rörande upptäckterna, som af tidningarne meddelats, under det å andra sidan uppgifter förekommit, som tyda på ett alltför öfverdrifvet uppskattande af de i och för sig oväntadt lyckliga resultater, hvartill borrningsförsöken hafva fört. Det s. k. Kropps aktiebolag hade gjort sig till uppgift att grundligt undersöka olika delar af den skånska stenkolsbildningen på förekomsten af brytvärda flötser. De flesta sågo deri, lättförklarligt nog, endast en dår lig affär, som klokheten bjöd att misstro; andra deremot — och ni känner tillräckligt, att jag från början hörde till deras antal — ett fosterländskt vigtigt företag, hvaråt man ej kunde annat än glädja sig. Försöket har krönts med större framgång än man kunnat vänta. Jag räknade det för min del som en stor vinst för vårt land, om fötser sådana som de hittills kända, el ler de vid Billesholm, kunde på flera stäl len anträffas. Borrningarna vid Raus hafva ådagalagt, att vida rikare kunna förekomma. Det bevisar ytterligare, att, der frågan är om hvad jorden gömmer i sitt sköte, endast försök om också förenade med möjlig uppoffring, kunde ge det fullt afgörande utslaget. Troligen af enahanda anledning som den, hvaraf dessa rader framkallats, har bolagets styrelse i en af hufvudstadens dagliga tidningar vitsordat de förut offentliggjorda upp: gifternas öfverensstämmelse med borrningsjournalen. Jag har således i denna del intet att tillägga. Dock anser jag mig böra nämna, att, så vidt min egen erfarenhet gifvit vid handen, borrapparatens konstruktion lemnar intet öfrigt att önska, och att ingen åtgärd blifvit försummad för att göra resultaterna af borrningen så tillförlitliga som möjligt är. Att borrjournalen blifvit förd med noggrannhet och omsorg, har jag ej den aflägsnaste anledning att betvifla. Efter dennas uppgifter känna vi således, att borret vid Bjuf genomgått 2 kolflötser på en sträckning af 16 och 20 tum vid ett djup af 118 till 148 fot, vid Raus, oberäknadt flera mindre flötser, på det vida större djupet af 500—590 fot, 3 på en ungefärlig