Aftonbladet – 11 mars 1872, sida 3

i jutsträckning af 1 fot, 2 på 3 och 1 på fot. Likaledes efter borrjournalen kunna 3-fots-flötserna de verkliga kolen beräkna till något öfver 2 fot, under det de lerskil ferstrimmor, som i synnerhet mot bottnei af den stora flötsen synas förekomma, vari för tunna att med borret kunna bestämmas De två flötserna vid Billesholm äro enlig Jmig nyligen lemnad uppgift 20 och 26 tum I således något starkare än de vid Bjuf, men -lantalet oafsedt, vida underlägsna den stör sta vid Raus. N Det ligger i sakens egen natur, att et lenda borrhåll ej kan med full visshet af mäktigheten af en genomgången kol Iflöts. Äro lagren starkt stupande, skä borret snedt och genomsnittet afviker ie leller mindre från vertikallinien. Emeller tid föreligga inga särskilda skäl, hvarfö så skulle anses vara händelsen här. I hva fall som helst är visst, att resultaten af borr ningarne vid Raus, hvad beträffar såväl flöt sernas antal som styrka, utfallit vida öfvel förväntan, under det flötserna vid Bjuf, så l väl till antal som afstånd från jordytan, allo motsvarat beräkningen och endast til tjockleken visat sig något mindre än anled ning var att förutse. Full visshet kan påtagligen endast vin nas genom flera borrhål, liksom också en dast derigenom kan afgöras huru vidt Raus. flötserna utan afbrott fortsättas åt olika håll; . Jag erinrar inig hafva i någon tidning sett den nog djerfva sammanställningen af Raus med Newcastle, derför att den största af de många der bearbetade flötserna ej öfverstiger 6—7 fot 1 tjocklek; Har man på sammä gång förestält sig, att man i Raus har att göra med Newcastlekol, skall man visserligen finna sig sviken i sina förvänt ningar. Liksom de geologiska förhbållandöna från början måste göra det sannolikt, synes också den kemiska undersökningen ifva Vid halden:; ati de här förina stenkoen ej tillhöra någon hittills för vårt land främmande geologisk formation. Menihvad fall som helst var anledning att vänta, det på grund af det betydligt större djupet qvaliteten kunde vara bättre än förut befönnits: En hvar känner, linrt stenkolen från ölika grufvor i England till egenskaperna variera. Rauskolen synas ock vara, som det heter, fetare än de som hittills bos oss varitföremål för brytning, åtminstone så vidt jag Värit i tillfälle att erfara. De ge sålunda, att döma af i smått utförda försök, fast sammanhängande vackert glänsande koks, hvilket för måtiga ändamål är af stor betydelse: Billesholmskolen i den ännu ej brutna, undre flötsen synes i detta hänseende närmast öfverensstämma. För öfrigt är all anledning att antaga det den stora Rausflötsen, om också kolen äro temligen askhaltiga; är i ovanlig grad fri från s. k. flis. De tunna band af verklig, kolfri bergart som deri förekomma, måste, för så vidt hänsyn tages till den antagligen vida lättare utsöndrin gen, föranleda långt mindre olägenhet. I Öresundsposten förekom nyligen en mig tillskrifven uppgift, att Rauskolen såsom hygroskopiska falla sönder till bitar och således ega ringa värde. Hvarifrån denna uppgift hemtats vet jag ej. Att kolen innehålla mera vatten än de engelska, är för öfrigt fullkomligt riktigt, om också den sanna vattenmängden under förhanden varande för hållanden kan anses vara vansklig att afgöra. Att de bafva egenskapen att falla sönder, är visst möjligt, men åtminstone har jag ej för någon kunnat uppgifva att så är fallet, då de af borret slagna splittrorna ej i denna del ge någon bestämd ledning för omdömet, De närmare detaljerna af undersökningen äro ej här på sin plats. , Om, såsom anledning är att hoppas, stenkolsbrytningen i Skåne en gång kommer att erhålla en vida större betydelse och utsträckning än man tidigare med stöd af två århundradens erfarenhet trott sig hafva skäl att förvänta, så skola visserligen de borrningsförsök, för hvilka nu i korthetredogjorts, ej anses utförda förgäfves. Emellertid återstå ännu många svårigheter att öfvervinna, ännu mycket att fullständigt utreda. ter em I går förmiddag anlände hit följande telegram från Helsingborg: Uti trettonde kolflötsen i Raus har nedborrats från 611,6 till 614,7 således tre fot en tum utan att slutet deraf ännu uppnåtts. Flötsens hela mäktighet är sålunda ännu obekant. De upptagna kolprofven äro ut märkt vackra alltigenom hittills genomgångna delen af kollagret. Iundborg. Undertecknad har varit närvarande under borrningen och kolupptagningen af ofvannämnda kolflöts och kan vitsorda bestämmelsernas noggrannhet och tillförlitlighet. C. W. Blomstrand. Th IA RATATA FH FS