Aftonbladet – 29 september 1870, sida 2

äggas. Straxt ofvanför bangården i S:t Cloud. id Montretout mellan Mont Valerien och ullarne vid Meudon anvlägges ett stort verk, om beherrskar dalarne vid Ville VAvray ch Sövres; framför porslinsfabriken i Sövres na redutt; nya verk vid Chatillon, Vanres och Clamart, det sistoämnda efter let Tottlebenska maneret vid Sebastopul Jtanverken äro telegrafiskt förbundna risd Vendåömetorget. Mont Valerien eller Fury skall stå i telegrafförbidelse med Versailles. Till armering användes till en del svårt, ill en del lätt marinartillerij en mängd oreffade kanoner komma äfven att begagtas på vallarne. De 98 bastionerna i stadens cirkuni vallation skola tå 8—10-pundingar. Stadsoch utfallsportarne försvaras af svåra kalibrar med gjutjernslavetter. Tillsammans 1226 kanoner. Utanverken armeras på följande sätt: Charenton får 70, Viocennes 117, Nogent 53, Rosny 56, Noisy-le-Sec 57, Romainville 49, Aubervilliers Ö6, Fort-de-IEst-S:t Denis 52, La Briche 61, Mont Valerien 78, Isny 64, Vanvres 45, Montrouge 43, Bicetre 40 och Ivry 70. Dessutom skola batterier anläggas på toppen af Montmartres och på slätten vid Gennevilliers mellan S:t Denis och Mont Valerien. Till Kölnische Volks-Zeitung skrifves: Parisarnes förnämsta försvar torde måhända ligga i deras bepansrade kanoobåtar på Seinen och deras elektriska belysningsapparater i fortena. Utom de senare skulle staden omöjligen kunna hålla stånd; ty det vore en lätt sak för. våra trupper att bvarenda natt på en hel mängd ställen kunna tränga in mellan fästena fram emot staden och åtminstone kasta in alla slags skott i staden och anställa icke ringa skada och förvirring. En sådan ständig allarmering skulle besättningen omöjligen länge kunna motstå, och man finge snart tillfälle till att våga en allvarsam och lycklig stormning. Mot detta skola belysningsapparaterna tjena till skydd, i det de milsvidt upplysa terrängen. Frågan är nu den, om man icke möjligen medelst ett par väl riktade granatskott skall knana släcka ut ljuset i dessa obehagliga apparater. Hvad sedan beträffar kanonbåtarne, så måste deras verksamhet och operationsduglighet konstateras. Möjligt är, att de kunna göra de belägrande mycken skada, men det är äfven möjligt att de kunna stranda och falla i händerna på våra trupper. Så mycket är emellertid säkert, att utan dessa båda försvarsmedel, kanonbåtarne och lysapparaterna, vore den nordvestra sidan af staden den allra svagaste och isynnerhet på linien Argenteuil, Asnieres och Neuilly nästan helt och hållet värplös mot våra truppers anfall, då öfvergångar öfver de båda krökningarna af Seinen, afven, efter spräng ningen af alla broar, är en smal sak för den nuvarande krigskonsten. Från Pariss banlien. Från den tredje tyska armån berättar en brefskrifvare till National-Z-itung. den 19 September följande: Då jag i dag på morgonen såsom vanligt vid vackert väder ämnade vandra högqvarterets vagnskolonn en stund iförväg, varvade mig en bekant officer att icke zflägsna mig alltför långt från våra trupper. Den civila befolkningens fiendtligheter br också på de senare dagsrne, såsom det försäkrats mig från tillförlitligaste båll, antagit en hotande karakter, som gör de strängaste repressivåtgärder nödvändiga för vår arms säkerhet. I Coulommiers måste i går 15 civila personer skjutas, hvilka efter vår afmarsch skjotit på de qvarblifoa trupperna. Åt Fontainebleau-sidan sågo vi i går eftermiddag en by brinna. Den bade blitvit antänd, emedan ätven der femton personer — bland. dem tre frivilliga skarpskyttar, två mairer i angränsande byar samt en af blod och sår öfverhöljd zuav vid det tredje regementet; de örrige voro bönder från trakten — hade skjutit på en afdelning svarta dragoner. De blefvo alla, sedan de dödat en löjtnant och sårat två man, tillfårgatagna och skickade till Corbeil att dömas af krigsrätt. . Redan på flere dagar har ingen post ankommit till 3:dja armåns högqvsrter, emedan dentill följd at befolkningens alltmera fiendtliga hållning endast ken fortskaffas om dagarne. På vår färd i dag sågo vi i de byar, vi passerade, nästan endast qvinnor, barn och gubbar. De unge männen från omgifningarne omkring Paris tyckas till största delen ha iogått i mobilgardet. På vägen genomsöktes skogsduvgarne och den mycket kuperade merken ofta till höger och venster om vägen af de ublaner och infanterister, som betäcka oss. Denna försigtighet var nödvändig, ty de mångahanda hindren. på vår väg låta slota till, att vi kommit fienden närmare. Tätt bakom Coureouronnes hade fransmävnen sprängt en stor, under byggnad varande aqvedukt samt der, såväl som på andra ställen, fällt chaussåpopplarne och uppgräft landsvägen till en bredd af 10 till 12 fot. Vi passera Fleury, Merogis, Sainte-Genevieve de Bois, Villemoisson, Epinay sur Orge, Belizy, Lovjumeau och Champlan, idel välbebygda byar med ett förtjasande läge, till en del med af parker omgifna villor och slott... k Lonjameau voro alla bodar stängda, och man såg nästan endas baiersk militär på gatorna. Öfver fagaden på Hötel de Ville :tronade ännu den franska tricoloren af bleck, hvilken. jag äfven i Epinay såg obehindradt fladdra bredvid lazarettsfanan med det röda korset: Vid ändan af Lonjumeau reste sig en ståtlig, ny byggnad, hvilken trots den republikanska regeringens i Paris närhet bar inskriften: Gensdarmerie impåriale.. Striden vid Sceaux. De första underrättelserna om denna strid, som stod den 19 dennes, meddelar en korrespondent till Nationalzeitung. Hela vägen hade vi från tidigt på morgonen hört ett starkt skjatande, skritver han. En temligen betydlig, för våra trupper 8egerrik strid har också verkligen förefallit i dag, om hvilken jag kan berätta följande: Kl 4 nå maronnren hröt AHte armekårens 9:de