sailles. Vid Petit Biedtre, der denna korsas af den väg, som från Bievre öfver Chatillon leder till Paris, anföllos våra trupper af flera franska linieregementen. Sedan dessa blitvit kastade tillbaka mot töten af bairarne, som tappert grepo in i striden, antog denna allt större dimensioner, och omkring höjderna vid Plessis-Fiquet utspann sig en liflig tträffning, i hvilken till slut äfven femte armekårens i0:de division deltog. Striden slutade dermed, att fransmännen kastades tillbaka ända till bortom Chatillon in i Paris befästningar, under det att fåra trupper besatte hela högslätteä öch en del af dem marscherade viZare till Versailles. Den dervarande besättningen, bestående af 2000 nationalgardister, af hvilka dock endast 300 voro försedda med gevär, erbjödo sig genast att kapitulera med vilkor, att de fingo behålla sina vapen för att göra säkerhetstjensti staden, och skydda de dyrbara konstskatterna. Just nu — kl. 6 på aftonen — inhemtar, jag ytterligare att på eftermiddagen äfven det nya, bakom Chatillon mellan fästena Vanvres och Montrouge anlagda verket blifvit taget, och att man funnit sju kanoner der. Om samma strid skrifver Daily News korrespondent i Paris den 20 dennes: aGårdagens strid vid Chatillon var ingenting mindre än framgångsrik. General Trochu tyckes efter en revy med sina stridskrafter ursprungligen ha beslatit att försvara Paris utan understöd af någon yttre arme. Med en arme af 50.000 man skulle Ducrot försvara någre högt belägna punkter. I går fick man göra ett prof, och dagens förnämsta tilldragelse var zuavernas flygt, de beprisade zuaavernag, som togo till fötter utan att ha lossat ett skott. Under folkmwassans rop och förbannelser kommo de inrusande i Paris. Ett stort antal af dem har blifvit arresteradt, och man har föreslagit att skjuta ned dem på Marsfältet eller åtminstone statuere ett grundligt exempel på dem. De unge moblots skola bättre ha gjort sin skyldighet, men resultatatet af alltsammans är, att general Dacrot dragit sig tillbaka bakom fästena och att emeral Trochu återgått till sin ursprungliga an. P Om samma st id berättar Staatsanzeiger i en öfversigt af samtliga belägringsarbetenas äng: e Striden börjades på höjderna vid Sceaux af deJar af vår tredje -arm6, som öfyergått Seino vid Villeneuve S:t Georges Höjderna gå här så nöra . intill. befästningarnas hufyudkrets, att de endast på låga kullar eller helt och hållet på slätten Jiggande fästena fullkomligt af dem domineras, en dOmständighet som vid forternas anläggande med den dåvarande kanonvidden ej betydde något, men: nu blottställer de omedelbart bakom de södra fästena belägna orterna och stadsdelarna för hela kraften af angriparens på dessa höjder posterade . artilleri. Den 19 tagna skansen är ett af de på Benaste tiden i hast uppförda verken och ligger förmodligen mellan fåstena Charenton och Bicgtre. : Intagandet af detta verk synes komma att leda : till ett anfall på båda dessa fästen eller det förras i uppgifvande, då det förefaller osannolikt att det kan hålla sig under -!-h från den eröfrade skan: sen. Fort Chareutvu, som bestryker den mellan 1 Seine och Marne liggande halfön, är en bastio; ( 1 nerad femkant af vid pass trehundra stegs sidolängd. som i kurtinen ;skall ha två kasematter och i sitt inre 4 bombfasta kaserner och 1 lasarett, Fästets vallar äre nära 20, beklädnadsmurarna 30 fot höga. De senare resa sig med flera fot öfver den krenelerade glacisen. Fort Bicetre! har samma form som det föregående, men är!; större. ; Neue Freie Presses militärförfattare delar, den preussiska tidningens äsigt att de bådal, 6 Å 1 ofvanvämnda fästena äro utsedda till anfallspunkter, men tror att sjelfva hufvudanfallet kommer att riktas mot det emellan båda liggande fort Ivry. Försvaret i landsorten. f I Rennes i Bretagne hölls förl, lördag ettjs möte mellan elfva prefekter i de vestra de-lt partementena för att afsluta en för.varsligal Jör vestern, Eu general har redan blifvit utnämnd af regeriogen att föra öfverbefälet ötver ligans trupper. Man hoppas, att de öfriga departementena skala följa exemplet. Gnerillakiiget. l g i E Till en Frankturttidning skrifves från Lu-! neville den 18 dennes: f Folkkriget börjar nu äfven visa sig vidlhk de stora vägarne. Bönderna gripa, uppeg-dq gade af presterna, till vapen, ochi förgår kom I det vid Baccorat till en häftig strid mellanb ett omkring 100 man starkt detachemontd landtvärn af 31 regementet och husarer från ! Kassel å ena sidan och beväpnade bönderu ä den andra. Bönderna kunde vara omkring t 500 man starka. Oaktadt sitt öfverlägsnas antal och sin goda beväpning blefvo de af ty!t skarne med betydlig förlust. drifna på filykten. På vår sida hafva flera blifvit sårade, d I dag har ett större detachement marsche-g rat till stridsplatsen för att rensa trakten ocht utkräfva straff (!) på byn, i hvilken stridenv egt-rum. : Mam skall sannolikt stöta på be-l tydligt motstånd; emedan bönderna hafva understöd. På palatsen i Versailles och Trianon samt på militärskolans byggnader i S:t Cyrsvajar den hvita fanan med det röda korset. Alla de ofantliga salarna i dessa slott och bygg-! nader ha blifvit inredda att mottaga sårade, AA mr nr hå mm Fr D