Aftonbladet – 12 maj 1870, sida 3

volutionärers förvisning ur det förenade ko nungariket. Engelska ambassadören i Pari lord Lyons säges hashaft flere samtali dett ämne med Ollivier. Å andra sidan uppgif ves, att lord Clarendon, på en af Lavalett gjord framställning i ämnet, skall ha svara att regeringen ej anser sig kunna vidtaga e sådan åtsärd förrän verkliga bevis på brotts lighet föreligga. Times underkastar general prokuratorn Grandperrets berättelse en ge nomgående kritik och visar det lösa oc osammanhängande i dess bevisning. Den internationella arbetareföreningens London residerande generalråd har, såson förut i korthet varit berättadt, till medlemmarne af nämnde förening utfärdat en skrifvelse för att rentvå sig för misstanken orm delaktighet i den komplott, som regeringen skall ha kommit på spåren i Frankrike. Skrifvelsen, som är daterad den 3 dennes, var af följande innehåll: I anledning af den senaste så kallade komplotten har franska regeringen låtit häkta flere medlemmar af afdelningarne i Paris och Lyon samt framkastat beskyllningen, att den internationella arbetareföreningen är medbrottslig i denna komplott. Enligt våra statuter är det visserligen alla våra filialafdelningars i England, Förenta staterna och på fastlandet speciella uppgift att icke allenast uppträda såsom en medelpunkt för den handlande arbetareorganisationen, utan äfven att ide särskilda länderna lemna bistånd vid alla politiska rörelser, som kunna leda till proletariatets ekonomiska emancipation. På samma gång förpligta dessa statuter alla.afdelpingar att handla med största offentlighet. Afven om dessa statuter sjelfva icke formligen bestämde denna punkt, skulle sjelfva naturen af en förening, som identificerar sig med arbetsklassen, redan utesluta all tanke på ett hemligt sällskap. Om den arbetande klassen, hvilken utgör nationernas stora massa och är upphofvet till hela deras rikedom, i hvilkens namn hvarje regering påstår sig herrska, konspirerar, så gör den det öppet, såsom solen mot mörkret. Om de öfriga detaljerna i den af franska regeringen uppdagade komplotten äro lika osanna och ogrundade som hennes beskyllningar mot den internationelia föreningen, skall denna senaste komplott värdigt ansluta sig till sina båda föregångare, löjliga i åminnelse. De våldsamma åtgärder, som vidtagits mot våra franska afdelningar, höra öppenbarligen endast till politikens intriger inom landet till fromma för folkomröstningen. L den internationella arbetareföreningens namn och med uppdrag af henne. R. Applegrath, mötets ordförande. A. Serrailler, sekreterare för Belgien och vikarierande sekreterare för Spanien. G. Cohen, sekreterare för Danmark, E. Dupont, sekreterare för Frankrike. J. Agossa, sekreterare för Italien. Karl Marx, sekreterare för Tyskland. A. Zabitzki, sekreterare för Polen. H. Jung, sekreterare för Schweiz. J. G. Eccarius, sekreterare för yeneralrådet och för Förenta staterna. G. Harris, B. Lucraft, J. Moltershead, medlemmar af finansutskottet. J. Borra, J. Hales, W. Hales, F. Lesner, Odger, J. Weston, C. Murray, W. Townsend, J. Rihl, Karl Ptenler, G. Milner, medlemmar at den internaionella arbetareföreningens generalråd. Arbetsinställningenv vid stenkolsgrufvorna i Thorncliffe i trakten at Sheffield, hvilken edan fortfarit i 58 veckor, har uppslukat ära 34,500 i understödstillskott. — Det aktadt antyda inga tecken, att arbetet snart kall åter begynna. Konungen af Preussen afslöt förliden lörlag det tyska tullparlamentet. Resultatet ut dess verksamhet inskränker sig tillen resion af tulltaxan samt ratificerandet af hanlelsfördragen med Mexiko och Sandvichsarne. Det var hög tid att det afslöts, ty arlamentets bänkar hade åter blifvit beänkligt glest besatta. I sitt trontal sökte lock konung Wilhelm ge en liten lyftning tt församlingens arbeten genom betonande af len tyska enhetstanken och sin förklaring, utt parlamentet genom att sysselsätta sig ned hela Tysklands intressen gjort sig väl örtjent af det gemensamma fäderneslandet. Ministörerna börja i Österrike efterträda varandra nästan med samma hastighet som Rumänien, och de nya rådgifvare hvarmed ejsar Frans Josef omger sig äro knappast nindre obekanta personligheter. Det är dock jenna gång ej en fullkomlig ministerföränring, utan endast en komplettering af den om under grefve Potocki nyligen öfvertog egementet ur Hasners händer. De då utämnda ministrarne voro, som man måhända rinrar sig, utom Potocki, den gamle bekante refve Taaffe, Tschbauschnigg och Distler. fed dem äro nu, genom en kejserlig skrifelse förenade frih. von Widmann som krigsninister, hofrådet frih. Holzgethan som fiansoch frih. Petrino som äkerbruksminiter. Af de nya ministrarne är den sistämnde en sloven från Bukovina, känd för ina starkt utpräglade federalistiska åsigter. )m de båda öfriga är ingenting mera bekant n att den nye finansministern är en 70 års van som länge stigit i graderna inom finansepartementet och en tid var finansprefekt Venedig, medan deremot krigsministein är n helt ung man, den yngsta af Europas ninistrar, som för några år sedan tog afsked r armen som löjtnant och nu bär titel af ejserlig kammarherre. Liksom förut med czecherna har regerinen i Wien nu äfven inledt underhavdlingar ed polackarne om en uppgörelse och för etta ändamäl inkallat ett antal förtroendelän at det polska Galiziens förnämsta peronligheter. Bland dessa nämnas grefve Adam otocki, grefvarne Ludvig och Henrik Wodicki och dr Weigel från Krakov, samt furst .eo Sapieha, grefve Goluchovski, dr Smolka, r Grocholski och dr Ziemialkovski från emberg. . Dan för Sitt Afärfärada nnnträdanda na