Aftonbladet – 12 maj 1870, sida 3

2. Huru skall nykterhet och sedlighet inom samhället verksammast befrämjas? 3. Hvilka åtgärder böra och kunna vidtagas. för att åstadkomma en förbättrad uppfostran för arbetarnes barn och bereda minderårige arbetare tillfälle till åtnjutande af skolundervisning? 4, Böra ej, äfven i afseende på äldre arbetare, sådana bestämmelser angående arbetstiden vidtagas vid t. ex. bruk, fabriker och större verkstäder, som lemna arbetarne tillfälle att besöka skolor eller på annat sätt förvärfva bildning och kunskaper? Andra afdelningen. Angående sittet att indamålsenligast ordna särskilda slag af föreningar och befrämja associationsväsendets utveckling. 1. Huru böra nedanstående arbetareföreningar frrättas för att kunna med framgång verka, nemigen: g Förbrukningsföreningar, Folkbanker, Tillverkningsföreningar och Råämnesföreningar m. fl. 2. Hvilket är lämpligaste sättet till åstadkommande af kapital för arbetarebostäders uppförande; bör man bemöda sig att låta sådana bostäder öfvergå till enskild egendom för arbetarne; och huru böra de för sådant ändamål upprättade sällskaper organiseras? 3. Kunna och böra allmänna eller särskilda pensioneringsanstalter för ålderstigne arbetare inrättas? 4. Hvilka äro de bästa medel att förmå arbetaren att göra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsoch ränteförsäkrings-anstalter, sjukhjelpsföreningar; sparbanker och brandförsäkringsanstalter för lösegendom m. fl. medföra; och huru skall hans förtroende till dessa inrättningar väckas? 5. Skulle ej associationsidn med fördel kunna begagnas, för ästadkommande af en önskvärd samverkan mellan fabriksverksamheten och husfliten? 6. På hvad sätt skola arbetareföreningarne kunna gagna hvarandra inbördes och sins emellan uppehålla nödigt samband? Tredje afdelningen. Frågor, som angå förbättrandet af den arhes tande klassens ställning i allmänhet. 1. Hvilka åtgärder må anses erforderliga och lämpliga till förbättrande af den arbetande klassens ställning och vilkor? 2. Är förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare i de nordiska rikena sådant det bör vara, och huru skall, i annat fall, ett bättre kunna åstadkommas? 3. Kunna arbetsinställelser vara för arbetarne och landets näringsverksamhet gagneliga? 4. Hvilka äro de medel, hvarigenom arbetareföreningarne företrädesvis skulle kunna göras praktiskt gagneliga? 5. den stora utvandringen från Sverige och Norge, dels för att söka sig stadig bostad i Amerika m. fl. aflägsna länder och dels till vinnande af arbetsförtjenst för längre eller kortare tid i grannländerna, må anses för de förenade rikena skadlig ; hvilka äro de missförhållanden, som kunna anses hafva föranledt och underhålla denna utvandring och huru skola dessa kunna afhjelpas? 6. Då den inhemska industriens höjande är af största vigt för arbetaren och utställningar af slöjdalster kunna anses såsom de tjenligaste medel härför, anser mötet, i betraktande häraf, Nordens arbetareföreningar böra allmänt insända industrialster till den utställning, som kommer att anordnas i förening med det allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg sommaren 1871?