Aftonbladet – 12 maj 1870, sida 3

Lördagens sammanträde. Första kammaren. Diskussionen om revision af strafflagen (Forts.) Hr v. Gegerfelt instämde med de talare, som yrkat bifall till utskottets utlåtande. Då man ef ter femtioårigt arbete lyckats åstadkomma er strafflag, bygd på sådana grunder som både ärc erkända af vetenskapen och antagna i de flesta civiliserade folks lagstiftning, vore det ej skäl att redan nu företaga en revision af densamma. Tal kunde icke inse behöfligheten af en sådan. Latitudsystemet torde vara det enda sättet attihvarje särskildt fall kunna få ett straff, som någorlunda motsvarar brottet. Det skulle vara en olycka för samhällsordningen om de, hvilka ensidigt hylla den vackra åsigten, att man bör betrakta brottslingen som en olycklig like och icke som ett mensklighetens afskum, finge göra sin uppfattning gällande; likasom det å andra sidan skulle vara sårande för mensklighetskänslan om den drakoniska åsigten finge råda. Endast genom en sammapnjemkning mellan dessa båda ytterligheter kommer man till det rätta. Ändamålet med straffet är icke blott att rätta den mot samhället fiendtliga viljan, utan äfven att göra brottslingen oskadlig. Om man vill se samhällets intresse till godo, så ju längre man kan hålla brottslingen inom lås och bom, desto bättre. Tal, yrkade bifall till utskottets utlåtande. Justitiestatsministern frih. De Geer ville icke bestrida, att åtskilliga straffbestämmelser i nu gällande strafflag kunna vara mer än behöfligt stränga. Men att redan nu en allmän revision och nedsättning af straffen skulle vara af behofvet påkallad, kunde han icke medgifva; icke heller att denna lag var föråldrad redan då den antogs. Det är sant, att man arbetat på den i 50 år, men straffbestämmelserna äro icke desamma som i lagberedningens ursprungliga förslag. Det var ej möjligt att få denna strafflag mildare vid den tidpunkt då den antogs. Om man jemför den med andra europeiska länders, skall man icke finna den sträng. Hvad latitudsystemet beträffar, är det i England, Frankrike och Belgien längre utsträckt än hos oss. En föregående talare hade sagt, att detta system iandra länder bär till sin förutsättning antingen juryinrättningen eller en kollegial form för domstolsväsendet. Detta påstående håller icke streck. I Danmark, Norge och Österrike finnes latitudsystem, men ej jury. För öfrigt är det icke jur utan domaren som tillämpar latitudsystemet. De förnämste rättslärde hafva erkänt, att det utan detta system är omöjligt att få ett tillfredsställande straffsystem. Tal. yrkade bifall till utskottets utlåtande. Hr Fröman hade till följd. af sin spligt såsom justitieombudsman noga följt latitudsystemets tillämpning, och han hade funnit att våra domare med stor måtta tillämpa det. En inskränkning deraf var således icke af behofvet påkallad. Genom en sådan inskränkning skulle man i sjelfva verket taga ett steg tillbaka. Hvad som i den närmaste framtiden behöfde reformeras var icke strafflagen, utan processordningen. Tal. yrkade bifall till utskottets utlåtande. Punkten bifölls. 2:dra punkten, i hvilken utskottet afstyrkt hr Engmans motion om böters förvandling vid bristande tillgång till arbete för kommunens räkning i stället för till fängelse vid vatten och bröd, bifölls. .