Aftonbladet – 12 februari 1870, sida 3

nya blad Huseby och Borås. Båda dessa ble t I skilja sig i utförandet föga från förut a s. i mälda, hvilkas fel och förtjenster här åte i: finnas och förut ha blifvit anmärkta. FE jemförelse mellan förr och nu tvingar o t dock till det erkätnändet; att senare tide; n jarbeten alltifrån det kartverket blef allmän n hetens egendom visa ett framåtgående vid a Jöfver hvad man kunnat vänta. Detta om r döme gäller i högre grad koncepterna i ska ,Ilan 1:50,000 än de graverade bladen u -11:109,000 eller blott hälften så stor skals Vid andra kartverk betraktas vanligen kon I cepterna blott såsom medel för en högre tek Iniskt bildad gravör eller färgtryckare at ,låstadkomma något för allmänheten lockand Ii mindre skala, då deremot vid topografisk: I kåren koncepterna, ytterligt omsorgsfullt oci måhända i vissa afseenden petigt utförda, fö gravören utgöra en skola, ett mönster, hvil. I ket han återgifver till ytan lika vackert, mer i ett sammandrag; som ej framställer urbil. dens noggrannhet i detaljer. Ehuru vi alltic strängt kritiskt granskat topografiska kåren: arbeten, ha vi aldrig förnekat hvad kupnigs statistici och ingeniörer påstått: att man på topografiska kårens konceptblad kan sedermera utmärka ekonomiska föremål af samma slag och till samma utsträckning som på det så kallade ekonomiska kartverkets utgifna alster hittills förefunnits. Dessa ekonomiska kartor ha nemligen hittills utkommit i samma skala som topografiska kårens koncepter och grundat sig på topografiska kårens triangelmätningar. De ha af många blifvit betraktade såsom öfverflödiga, af andra såsom nyttiga, men alldeles för dyra i förhållande till deras föga varaktighet genom nya odlipgar och andra förändringar, för att ej tala om kostnaden. Om kopior i originalets skala tagas af topografiska bladen och tillställas hvarje läns landsting, må det vara hvarje landstings enskilda sak att med eller utan statsanslag efter verkligt eller inbilladt behof låta genom landtmätare i länet inlägga ekonomiska föremål. Så beskaffade ekonomiska kartor — bättre äro ej de af ekonomiska kartverket i tryck utgifna — kunna vara intressanta öfversigter, men ingen må låta inbilla sig, att de duga till att tillfredsställa behof för skattläggning, noggrannare uppskattningar eller dylikt, såsom man nu tyvärr alltför ofta hör förespeglas från många håll. I detta afseende duga endast beskritningar till förut upprättade landtmätarekartor, hvilka böra af landtmätare på stället rättas genom mätningar i originalets skala, såvida större förändringar genom odlingar skett. Hvarje utgifvande i tryck af ett särskildt ekonomiskt kariverk efter hittills följda grunder blir under nuvarande förhållanden i mer eller mindre grad en humbog, och det enda, men högst vigtiga vi ovilkorligen behöfva, är ett på förut befintliga landtmätarekartor grundadt, men från särskildt karte-utgifning iadt statistiskt tabellverk utfördt af landtätare, hvilka hvar i sin ort ega specialnnedom om egendomliga ekonomiska förlanden. All centralisation inverkar i detta useende skadligt, och en resande stockholvare upprättar efter ett för hela riket fasttäldt formulär ett lika otjenligt och oriktigt abellverk öfver en socken i Westerbotten om i Skåne. Vi skulle önska att någon akkunvig person i detta afseende ville i kortet och i sak genmäla oss. Intilldess sådant nträffat, uttala vi det påståendet, att endast tt på förut befintliga landtmätarkartor grunjadt ekonomiskt tabellverk är nödvändigt. Öfvergående till en merlenskild granskning f topografiska kårens arbeten, vilja vi först korthet betrakta de omnämda bladen Hueby och Borås. Det förra upptager en del f den gamla i Hylten-Cavallii verk skildrae virdabygden och gränsar till Finveden, det amla jättefolkets bembygd. Namnet Husey är så mycket mer olämpligt, som den eografiskt och etnografiskt vigtiga sjön Åsen, virdarves heliga sjö, fordom Odins-sjön, gger i bladets midt och faller i ögonen mer n den äfven märkbara Mörkeln, för att ej ämna sådana namn som Wislanda och Stenrohult. Det andra bladet, Borås, är egentligen tt äldre, öfversedt blad, i afseende på fram. ällandet af far-vägar tydligare än det nyare, hvilket t. ex. jernvägen framstår lika oväendtlig som en gärdesgård. I slika fall ha kligt uttalat vårt klaner och utropa blott ännu en gång af gamal vana och öfvertygelse det delenda Car1ago, i hvilket hvarje bildad person, som är blott officer vid topografiska kåren, måe instämma. För att ej tala om den stora gt de nya kartbladen hafva i afseende på eriktigandet af äldre för sin tid förtjenstIlla kartor af Hermelin, fästa vi oss mer d de alldeles nya upplysningar, som de läns i ett förut obekant ämne: landets höjdrhållanden. I detta afseende har allmänten först haft alldeles förvirrade begrepp, vilka änno stå qvar i våra topografier och ografier. Ett pytt uppslag i stort kommer i afsede på höjdförhållanden att gifvas genom en der arbete varande generalkarlia öfver Sverige en milliondels skala. Denna karta i tre ad är färdig till en tredjedel eller sydligaP bladet från söder upp till Upsala. Det att beklaga, att denna kartas utarbetande tt ligga efter för bladkartans utgifvande. enna bladkarta harnemligen bearbetats med skyndsambet som gränsar till öfveranrängning, enär tre blad, hvardera å 23 qvaatmil, utgifvas årligen. Man tyckes ej ba sett generalkartans vigt såsom materiel för dervisningsverken, och ur ensidig synpunkt r man sett förbi den usla ståndpunkt på iiken den allmänna topografiska och geoafiska kännedomen om vårt land befinner . Visserligen är nu ifrågavarande genekarta ej populärt författad, men om den I studeras af våra skolgeografer och läroksförfattare samt vetenskapsidkare, skall na haÄAlt AÄAhK LI Ås Aa da Lösa 2 AR DON LOT FR RM JO MD MD Ör Hr jen Kr fr AV vd Jr RR RK psr)c