Aftonbladet – 12 februari 1870, sida 3

alldeles midt emot den punkt der tunnel upptogs och just i förlängningen af denn tunnels axel, ett observatorium, hvilket va försedt med en kraftig teodolit. Detta in strument, ömsom riktadt på höjdmärket p bergets topp och på en ljuslåga, placerad fonden af gallerierna, verkar så att dessi hindras gå utom den på förhand noggrann fixerade linien. Då samma försigtighetsmåt vidtagits på begge sidorna och sprängnin garna företagas från båda hållen i rak lini och enligt en regulier lutning måste nödvän digt sprängningsarbetena mötas i berget midt. Intet tvifvel rörande detta finnes ho ingeniörerna, go ) För att få bort klippan använder mar II borrar af stål som drifvas med maskiner fö komprimerad luft. Det är vid stranden a Arc man uppställt apparaterna för att komprimera luft. En afledningskanal, som lemnar 6 kubikmetrer vatten i sekunden och med 6 metres fall, sätter i gång sex stora hydranliska bjul, hvartdera repretenterande en styrka af 80 hästkrafter. MHvart och ett af dessa hjul drifver 12 pumpar till en del fyllda med vatten och i hvilka medelst vefstakar horisontala pistoner arbeta. När pistonen drager sig tillbaka faller vattenpelaren i den vertikala delen af pumpen och insläpper deri luft genom en ventil som utifrån öppnar sig inåt: när pistopen kommer åter kör den tillbaka vattenpelaren som komprimerar luften och drifver denna upp i öfversta delen af pumpen. En ny ventil som in ifrån öppnar sig utåt, låter denna luft pas-dsera genom ett jernrör in i en ofantlig beI hållare. Det är pumparne, på samma gång I dragande till sig och släppande från sig vattenpelarne, som komprimera den ur atmosIferen hemtade luften. Behållarne, i hvilka I denna luft inledes, äro belägna i en särskild Ibyggnad; de äro af gjutjern, till antalet 10; hvardera inneslutande 17 kubikmetrer luft med 7 atmosferers tryck eller 119 kubikmetrer luft med vanligt tryck. Hvar och en. af dessa kubikmetrer representerar således en styrka af 130,000 kilogram-metrer d. v. s. den styrka som behöfs för att till en meters höjd lyfta 130,000 kilogrammer. På detta sätt magasinerad bibehåller sig denna styrka i mer än 24 timmar, utan att märkbart förlora sig, och låter med största lätthet fördela sig på de punkter der den kan vara till nytta. Från dessa bebållare utgå nemligen långa jernrör, som följa utefter bergets sidor och gå in i tunnelns djup, der de lemna den nödiga kraften för att hålla borrmaskinerna i gång. Dessa rörledningar hafva nu en utsträckning af tillsammans 6440 metrer, af hvilka 2200 utanför tunneln. Innei tunneln äro rören inbäddade i jord för att vara skyddade för stenar som falla ned vid sprängskotten: de kunna utgrenad sig åt många håll förmedelst de kautschukshylsor som förena dem. Hvart och ett af dessa rör går till en maskin, i hvilken genom luftens utvidgning arbetar en stålpiston med skarp spets. Denna piston träffar klippan med 200 slag i minuten och hvart och ett af dessa slag fbpresenterar stöten från en vigt om 160 kilogrammer. Genom en väl uttäkt mekanism vrider pistonen sig sakta omkring och. lämpar sig efter borrhålets djup. Nio af dessa maskiner, hvar och en försedd med sex bori rar, arbeta oupphörligt. När hålen fått ett! djup af 80 centimetrer insättas i dem sprängi krutpatroner hvilka antändas. — Klippan li springer i stycken, den utsprängda stenen l: borttföres på låga vagnar och maskinerna ! börja ånyo sitt arbete. Denna operation, som upprepas tre gånger under 24 timmar, gör att man skrider framåt ungefär 2 metrerc om dagen. Vid början af Sept. förlidet årjc utgjorde den öppnade längden på italienska s sidan 5913 metrer och på franska sidan l 4222 metrer; då tunneln är beräknad bålla ill längd 12,200 metrer så återstå blott 20651 metrer att genomborra, hvarför man hoppas s hafva genomborrningen färdig de första da-s garne 1871. : 1 Maskinerna arbeta på ett utrymme afld ungefär 3 metrers bredd och höjd. Återsto-!s len af det utrymme som måste beredas för i att åt tunneln gifva den afskärning, som ärv nödvändig för utläggning af de två spåren, o d. v. s. en bredd af 8 metrer, åstadkommesk genom vanliga borrar med släggor samtlo frängskott 0. 8 Vv. Efter hand utfyllas!S skrofligheterna i tunnelns väggar med cement b och afputsas. h De bergarter man påträffat under dettall rbete äro quartzer, skiffer och kalkskiffer.c De förstnämnda voro af utomordentlig hårdret; också var det blott helt långsamt och!s ned användandet af ett stort antal maskier man kunde skrida framåt; nu befinner nan sig i kalk-zonen. hvarför arbetet går ortare. Man hade fruktat, att under genom; vorrningen man skulle sköta på underjordiska g stora vattensamlingar, som skulle sätta tun-!r reln under vatten och afbryta arbetenas ut-o örande. Men något sådant bar ej skett. : o f Vatten har visserligen sipprat fram och man ar påträffat vatten i större håligheter, hvilka dlifvit bortsprängda, men efter några dagar g ar det bortrunnet och arbetarne voro på det st orra igen. al Denna tunnel blir mycket längre än allali le som hittills blifvit konstruerade; den blir!n fver 12 kilometer lång, medan de beggelh ängsta Nerthe-tunneln mellan Marseille och s8 Ivignon och Blaisy-tunneln nära Dijon hålla jen förra 4200 och den senare blott 4000 netrer i längd. Man frågade sig också med y n viss oro huru man, vid så stora djup,lju kulle kunna förskaffa arbetarne den nödiga p: uften och huru tågen skulle kunna gå fram itan att qväfvå passagerarne genom röken !f; från lokomotiverna. På luftvexlingsbrunnar te ar ej att tänka, ty då skulle man haft attd enomborra berget vertikalt på en höjd afl1e 500—1600 metrer. När tunneln en gång lir färdig sker luftvexlingen helt naturligt och ) ntagligen mer verksamt än man skulle ön-5i ka. Två orsaker skola bidraga dertill: först S ilnaden i temperatur mellan norra och sö