Aftonbladet – 24 januari 1870, sida 3

intresse, utbredde sig så, att det komme att omfatta en sammanhävgande del af landet. Sådana voro i korthet de åsigter, som uttalades och lades till grund vid beslutets fattande om de geologiska undersökningarna här i landet. Den som derför med någon uppmärksamhet behagat genomläsa föregående rader, skall deraf finna, att inga förutspeglingar om blifvande fördelar på förhand blifvit gjorda särskildt för landtbruket, med förbigaende af dem, som kunde tillskyndas öfriga näringsgrenar, utan att endast den allmänna nyttan äfven i ekonomiskt hänseende af dylika undersökningar blifvit framhållen 2). Han skall vidare finna, att undersökningens plan följaktligen icke heller afsåg att, såsom artikelförfattaren påstår, isynnerhet meddela öfversigter af de lösa jordlagren, som utgöra jordbrukets grundlag, utan att planens syfte var, att samtidigt egna uppmärksamheten lika mycket åt de fasta bergbildningarna, som åt de lösa jordlagren och åt begges vigt och inflytande i ekonomiskt afseende. Och det skall slutligen blifva honom klart, att det mål, till hvilket man borde strätva, helt enkelt var att, utan någon förutfattad afsigt i något specielt intresse, söka åstadkomma en så i stort, som smått såvidt möjligt naturtrogen geologisk karta öfver landet. Nåväl, det är just denna, efter vederbörande myndigheters hörande och efter gillande af de båda statsmakterna, af K. M:t föreskrifna och till efterföljd faststälda plan — och ingen annan — som utgjort, utgör och kommer att utgöra grundvalen vid de geologiska kartornas utarbetning. s Ehuru således nu på dessa kartor, utom de fasta bergbildningarna, äfven upptages utbredningen ar de lösa jordlagren, så kan detta, såvidt jag förstår, icke vara någon anledning att gifva dem namn af agronomiska eller agrikulturgeologiska eller att påstå, det ändamålet med deras upprättande vore hufvudsakligen agronomiskt. Med lika stort skäl skulle då också t. ex. en geologisk karta öfver någon af våra bergslagstrakter, å hvilken utsträckningen af alla de olika malmfyndigheterna äfvenledes åskådliggjordes, kunna sägas vara upprättad för att förnämligast tillgodose den der boende bergsbruksidkande befolkningens fördelar. Sådana distinktioner äro dock lika så onödiga, som missledande, ty i planen för undersökningarna ingår ju (och detta är i det föregående tillräckligt betonadt), att lika mycket i alla riktningar söka uppleta och påpeka landets naturliga tillgångar och hjelpkällor, just till befrämjande af den ekonomiska fördel, som deraf må kunna härflyta än åt det ena, än åt det andra hållet. Ett sådant bemödande rättfärdigas dessutom ock af sjelfva den betydelse och det begrepp, som man brukar fästa vid en geologisk undersökning eller vid en geologisk karta. En geologisk karta är nemligen en sådan, som ger en sann och trogen bild af ett lands geologiska ytbildning, såväl hvad det fasta, som det lösa beträffar, så att alla de geologiska lager, som deltagai denna ytans sammansättning, af hvilken ålder och hvilken beskaffenhet, för vetenskapen eller ekomien, de än må vara, derå framställas till det omfång, som de hvar för sig intaga i naturen. Då nu på dylika kartor alla bergbildningar framställas, allt ifrån de äldsta till de yvgsta, så kan väl icke heller någon rimlig Orsak förebäras, hvarföre de lösa jordlagren derifrån skulle uteslutas, de der dock lika mycket som de förra utgöra integrerande länkar i vår jords successiva utvecklingskedja och som dessutom redan i och för sig böra anses ega ett så mycket högre intresse, som de utgöra det nödvändiga vilkoret för vårt bestånd och vårt uppehälle. Att denna grundsats hittills i allmänhet icke blifvit i andra länder följd vid upprättandet af dylika kartor, är mig visserligen icke obekant, men, om också icke metoden blifvit hit importerad, icke bör väl derför det mål, till hvilket vi i denna riktning här i Sverige syfta, anses förfeladt, så vida grundsatsen innebär en savning och målet är värdt att eftersträfva. Af hvad nu blifvit yttradt är således klart, att detta uppmärksammande äfven af de lösa jordlagren derföre icke kan sägas innebära hvarken et bevis på en förutfattad afsigt att drifva undersökningarna ensidigt i fördröjas af andra detaljundersöknpingar än sådana, som kunde vara af ett allmännare kets intresse, eller en underföretådd skyldighet, att så i detalj egna uppmärksamheten deråt, att resultatet at kartarbetena blefve hufvudsakligen agronomiskt, d. v. s. att å kartorna åskådliggjordes snart sagdt hvarje åkers beskaffenhet så till bördighet, som lämplighet för en viss kultur till följd af de olika vexlingarna i dess fysiska, mineralogiska eller kemiska egenskaper. Ett dylikt bemödande, som för öfrigt den minsta ettertanke skall finna vara alldeles outförbart i en sådan skala, som den af konung och ständer beslutna 1se,0oo0-deliga, vore ju ock ett uppenbart öfverskridande af de utaf de båda statsmakterna utstakade gränserna för andersökningarne, ty det är iu särskildt föreskrifvet, att arbetet icke må fördröjag af andra detaljundersökningar än sådana, som äro af ett allmännare intresse, och att dess syfte bör vara, att, med särskild fästad uppmärksamhet på jordoch berglagrens vigt och inflytande i ekonomiskt bänseende, uppdaga och genom fullständiga kartor och beskritningar meddela kännedom om landets allmänna eologiska beskaffenhet, och att sålunda förereda och underlätta de mera detaljerade forskningar, hvilka, såsom ländande till specielt gagn för skilda trakter af landet, borde tillhöra vederbörande kommuner eller enskilde att hvar och en i sin ort föranstalta och bekosta. 10 geologiska kartorna kunna således för ingen del afse att i minsta detaljer framställa den vexlande beskaffenheten hos geologiskt likartade jordarter och desammas deraf härflytande olika bördighet, utan kartornas uppgift är, hvad de lösa jordlagren angår, att meddela en allmän bild af landets skaplynne i detta afseende på olika trakter, så att en blick på kartorna är tillräcklig för att upplysa, hvilka jordarter derstädes äro till finnandes, om Jera, eller grus, eller sand, eller torf, 0. 8. v., allt detta naturligtvis under behörigt aktgifvande både på deras vetenskapliga klassificering och på den allmänna arten af deras kemiska sammansättning just i och