Aftonbladet – 24 januari 1870, sida 3

nemang. Att detta mitt genmäle till sitt omfång kommit att mycket öfverskrida sjelfva den artikel, som framkallat detsamma, har tyvärr ej kunnat undvikas, ty det är en känd sak, att det alltid erfordras mer tid, besvär och utrymme att vederlägga än att utan några bevis helt lösligt framkasta anmärkningar. Artikelförfattaren utgår från en alldeles falsk och oriktig förutsättning rörande planen för de geologiska undersökningarne och derför blifva också hans slutsatser i sin ordning falska och vilseledande. För en vederläggning af dessa slutsatser och för att återföra bans uppfattning af frågan till dess rätta ståndpunkt, kunde således egentligen ingen annan åtgärd vara af nöden, än att för allmänheten framlägga den plan, som genom de båda statsmakternas förenade beslut blifvit lagd till grund för dessa undersökningar. För detta ändamål skall jag ock till en början meddela en kort öfversigt af frågans historiska utveckling och af de åsigter, som med hänsyn till nyttan at samt sättet och planen för dessa arbetens utförande derunder blefvo ut-I talade. Men då flera invändningar, som han efter sitt sätt att se saken trott sig berättigad att framställa mot undersökningens resultater, möjligen skulle kunna hos någon del af allmänheten bringa hela företaget i missaktning och beröfva detsamma de sympatier, som det allt hittills haft att glädja sig åt, så måste jag äfven i detta afseende yttra några ord. På det vidunderliga förslaget att vilja lägga jordbruksstatistiken till grund för ett geologiskt karteverk — — skall jag deremot icke spilla många ord; detta hans förelag visar till follo buru oredigt hans begrepp är om hvad en geologisk undersökning har att betyda och fan således tryggt lemnas stående för hans egen räkning. Det första uppslaget till anställande af geologiska undersökningar gafs — för att är icke tala om brukssocietetens förutgående åtgöranden i denna riktning under åren 1838—1849 — af Upsala läns hushållningssällskap, som år 1854 hos K. M:t anhöll om statsbidrag till de undersökningar, som sällskapet, för upprättande af en geologisk karta öfver länet, hade för afsigt att derstädes föranstalta. Under det att frågan härom hvilade hos K. M:t till afgörande, ingick bestyrelsen för det sjunde allmänna svenska landtbruksmötet i Upsala år 1855 till K. M:t med underdånig hemställan, att, genom anslag af allmänna medel, i detalj gående geologiska undersökningar måtte, så fort sig göra läte, öfver hela riket tillvägabringas, samt geologiska kartor i följd deraf uppgöras och utgifvas.. På grund häraf och efter det att Upsala läns hushållningssällskaps enskildt gjorda framställning i början af 1856 i så måtto blifvit bifallen, att ett mindre anslag under de båda åren 1856 och 1857 anvisades för ändamålet med det vilkor, att länet sjelft dertill bidroge med lika belopp, täcktes ock K. M:t till de på hösten 1856 sammanträdande rikets ständer aflåta nådig proposition om nödige medels beviljande under statsregleringsperioden 1858—1860 till påbörjande af en allmän geologisk undersökning öfver hela riket. Uti denna K. M:ts proposition anföres bland avnat, hurusom äfven geologien, likasom de öfriga naturvetenskaperna, på det kraftigaste ingrepe i det praktiska lifvet, enär bergabandteringen, byggnadskonsten, flerfaldiga andra näringsgrenar, men framför allt landtbruket på detta fält hade många vigtiga lärdomar, många nyttiga råd och upplysningar att hemta,; — hurusom tillämpningen på det praktiska lifvets mångfaldigt olika utfrangar af de lärdomar och upplysningar, vilka geologien, stödd på rept vetenskapliga iakttagelser, meddelade, således vore af icke ringa vigt; — hurusom en större utbredning af det geologiska studiet, en mera allmän kännedom om ett lands geologiska förhållanden och egenheter derföre måste ega det största inflytande på landets ekonomiska och materiella förkofran; — hurusom, med insigt härom, de flesta civiliserade nationer redan skyndat att på statens bekostnad ickej blott taga en närmare kännedom om de olika fasta bergbildningarna och deras allmännyitiga användbarhet för ett eller annat änd mål, utan äfven egna forskningar åt de på ytan liggande lösa jordlagren och dessas mer eller mindre fördelaktiga egenskaper i agrikul tur-kemiskt och tekniskt hänseende; — hurosom af de länder, hvilka med äfseende på andlig kultur och materiel utveckling intoge en mera framstående plats, Sverigel vore bland de få, som ännu icke föranstaltat dylika mera omfattande specialundersökningar af sina bergoch jordlager, 0. 8. V. Den underdåniga skrifvelse, genom hvilken rikets ständer tillkännagåfvo, att det af K. M:t till en början äskade anslaget blifvit med stöd af de i den nådiga pröpositionen anförda skäl utaf dem beviljadt, framhåller bland annat, att det af K. M:t till deras afgörande nu framlagda förslag till omfattande specialundersökning af landets jordoch berglager befunnits förtjent af den största uppmärksamhet, helst med temlig visshet kunde förutses, att landets materiella utveckling härigenom skulle i hög grad främjas och kostnaden snart nog måhända blifva betäckt af de nyttiga och välgörande frukter landet deraf borde kunna påräkna. Den nådiga skrifvelse, hvilken K. M:t, på grund af detta ständernas beslut och sedan! vetenskapsakademien med ytterligare infordradt uflåtande inkommit, någon kort tid derefter täcktes aflåta till den tillförordnade : chefen för nämnda undersökningar, innehåller bland annat, att K. M:t funnit det böra såsom allmän regel i afseende på dessa undersökningar fastställas, att desamma skulle företagas efter en gemensam plan, som hade till bufvudsakligt syfte att, med iakttagande af vetenskapens fordringar och med särskild fästad uppmärksamhet på jordoch berglagrens vigt och inflytande i ekonomiskt hänseende, uppdaga och genom fullständiga kartor och beskrifningar meddela kännedom om landets allmänna geologiska beskaffenhet, och att sålunda förbereda och underlätta de mera detaljerade forskningar, hvilka, såsom ländande till specielt gagn för särskilda trakter af landet, bordetill höravederbörande kommuner eller enskilde att hvar och en i sin ort föranstalta och bekostan 1), — samt vidare att, med tillämpning häraf och då rikets