Aftonbladet – 19 januari 1870, sida 3

till RA rr Ag AE joe Denna kan ej lugnt hålla dem till godo. Finansministern Buffet, Thiers vän och likasom denne protektionist, begär härefter ordet. Han bestrider att börja med, att det ännu i Frankrike finns många extråvaganta protektionister. Han har bivistat flere möten och ingenstädes funnit några sådana. Alla tläro moderate protektionister och hysa den -låsigten, att man icke får återgå till det gamla systemet, om man ej vill rubba de t internationella förhållandena. Men gentemot dessa protektionister finns det en annan skola, -Isom stöder sig på principer, hvilkas sanning r) ban i teorien ej misskänner, men som i praxis w Iså till sägandes operera på toma bordet, och I denna skola tror, att landet först i dag kom:) mit till verlden; den skolan vill icke fästa d något afseende på de hittills befintliga förhållandena och sträfvar att förverkliga sina ; abstrakta principer med en ifver, som stundom ij snarare är sekteristens ifver än den politiska j mannens öfvertygelse. (Larm). Michel Chevalier: Jag begär ordet. En senator: Det är omöjligt att godkänna denna karakteristik. Rouher: Det är ett svårt tillmäle; om dem, Isom vilja uppsäga fördragen, kan man snarare säga så. . Finansministern förklarar, att han härmed icke åsyftar någon medlem af den församling, Jinför hvilken han nu: för första gången taJlade. Den beskyllning, Michel Chevalier framkastat mot ministrarne, nemligen att de äro antiliberala, afvisar han. I handelsangelägenheter är det den bästa politiken att låta landet sjelf besluta om sitt handelspolitiska system. Han skall icke tillåta, att man påtrugar landet ett system, derför att man anser det vara godt. Finansministern meddelar härpå några ytterligare upplysningar, om huru regeringen ämnar förfarå i de handelspolitiska frågorna. Regeringen skall till lagstiftande kåren inlemna ett förslag till tullsatser för handelsfördragen. På denna grundval skall lagstiftande kåren anställa en undersökning, hvarigenom regeringen äfven skall kunna vinna upplysning... Men den på detta sätt förändrade tulltarifen skall icke såsom den förra förbli en död bokstaf, utan regeringen måste genast inleda underhandlingar om att enligt densamma förändra handelsfördragen. Hädanefter måste Frankrikes handelspolitiska system bero af landet ensamt, och man bör icke mera påtvinga. det ett system, som det ej vill veta af. För Rouhers yttrande, som nu följde, skola vi i morgon redogöra. Ioterpellationen om den inre politiken framstäldes i lördagens session at hr de Maupas, ett af biträdena vid Decemberkuppen. -Det nuvarande kabivettet, sade interpellanten, har handlat på ett sådant sätt, att vi alla måste understödja det. Jag önskar blott, attregeringen måtte förklara, huru långt hon ämnar gå, och att hon framlägger sitt program. Ollvier svarade: Det faktum att han och hans kolleger nu sutte i ministeren betydde mera än alla förklaringar. Kabinettet hade redan föregåenden, på hvilka hon kunde hänvisa. Vi ha ej begärt makten; man har erbjudit oss att tillämpa våra ideer, och vi ha mottagit anbudet. Det radikala partiet vill revolationen: välan, regeringen upptager hand-j sken. Vi skola vara motståndet, men aldrig reaktionen. . Ministören skall. på. lojalt, sätt . utföra de två program, som hennes medlem: mar undertecknat. -Skilnaden mellan dessa ! program är obetydlig. Venstra centeras full-:! ständigar blott den högras. Ministern slöt : med följande ord: Regeringen skall ingenting göra utan :öfverensstämmelse med senaten, hvårs medverkan hon utber sig. Sena-! ten skall ej vara ett hinder, som uppehåller ! vår marsch, atan en hämsko för ögonblicket, som hindrar oss att gå för fort och ger ! vår gång en fast hållning. Dessa ord, tagna ur den höga församlingens eget hjerta, väckte der naturligtvis det lifligaste -bifall. Aguesseau, en af de renaste imperialisterna, betohar, att man måste förhindra all diskussion af författningen. Ordningen på gatorna vore ej den enda man måstå upprätthålla: man måste äfven skaffa aktning åt ordningen, moralen och religionen. Magne, den förre finansministern, tror. sig ge ett uttryck åt sina f. d. kollegers åsigter, då han säger, att det förra kabinettet ej af svaghet tält de offentliga mötenas och pressens utsväfningar. Dess hållning hade tvärtom varit förestafvad af omsorg om. den allmänna säkerheten. Det hade härigenom velat förmå alla hederligt sinnade medborgare att förklara sig emot rerolutionspartiet. Föröfrigt förklarar han sig Ikomligt ense med den nya miniseren hvars igter och handlingar han obetingadt gillar. Senaten antager derpå en resolution, att hon ed förtroende mottagit regeringens förkla-; ingar och öfvergår, till. dagordningen. Enligt ett telegram till N. Freie Presse, har Garibaldi, på resa till London, ankommit till Paris. Det cirkulär som inrikesministern Chevanlier utfärdat till prefekterna är af följande ;?9 lydelse: , p Herr prefekt! Dekretet af den 12 Juli och se-9! natsbeslutet af den 8 Sept. 1869 ha i våra poli-!8! tiska institutioner infört den liberala förändring, hi som kejsaren utlofvat och landet väntat. Det är g let nuvarande kabinettets pligt att sätta de nya srundsatserna i verket, rotfästa dem i de offentd iga sederna och genom en ärlig tillämpning låta d lem komma nationens intresse till godo. Ni, herr: m efekt, skall taga en nära andel i detta verk, och ! a egeringen räknar, för att kunna Jyckas, på eriq illgifvenhet och ert ovilkorliga bistånd. Ni känsc er redan i allmänhet den anda, af. hvilken min k örvaltning låter leda sig; trogen min förflutna X jana, skall jag med fasthet söka åstadkomma ett a! örbund mellan kejsardömet och fribeten. Dennas tij volitik motsvarar landets och lagstiftande kårens— lt tydligare önskningar; men framför allt förutse ätter och erfordrar hon det allmänna lugnets I ya upprätthållande. Kejsarriket har bekommit den til allmänna rösträttens och tidens sanktion; det må-U te taga vård om de intressen, som sammanlagda! lä itgöra Frankrikes lycka. Det är alla medborgares ja ligt att i kejsarriket respektera ik Re8e seringen kan således icke tillåta något försök att; ki töra lugnet, och likasom hon förliter sig på sin fö asthet, så kan ni vid behof alltid räkna på hen!9 es bistånd. Men, herr prefekt, ni skall finna Vö någ icke mindre beslutsam att bestraffa hvarje S) ;odtycklig handling, hvarje maktmissbruk, hvem ic elst upphofsmannen dertill må vara. Regeringen be kall på alla håll vidmakthålla en samvetsgrann st ktning för lagen. : ; Bland de lagar, hvilkas. tillämpning särskildt är hv Tr ombetrodd, känner hon ingen, som kan vara!ks nera värd er uppmärksamhet än dem, som till. di äkra medborgaren en fredlig. utöfning af hans heter. kalla hanam att tillkännagifva ojn ma w FIN ke nat bat FA jr kt 0 Ok or Ul LER FA ft gate VV Os hn KH