Aftonbladet – 19 januari 1870, sida 3

kunde endast genom sin knopp ha åstadkommit kontusionen; då dörren till salongen, -som ledde ut till biljardsalen, var öppen vid tillfället, kunde prinsen möjligen ha stött sig mot dörrposten, som han hade till venster om sig då han skyndade efter hr Ulric de .I Fonvielle. Familjen Noir har beslutit att väcka särI skildt åtal mot prins Pierre. Det tros, att I Ledru Rollin, som i följd af det senaste amnestidekretet med det första väntas till Paris, kommer att uppträda som familjens advokat i detta mål. Det berättas, att kejsaren, då han underTtecknade det andra dekretet om haute cour Ide justices sammankallande för att handlägga målet mellan byggnadsentreprenören Comte och prins Murat, skall småleende ha yttrat: När kommer turen till mig, herr sigillbevarare ? Ollivier har i statsrådet framlagt förslag om införande af jury i tryckfrihetsmål. Man ämnar behandla denna fråga med en sådan skyndsamhet, att den nya lagen, hvars antagande man ej betviflar, skall kunna första gången tillämpas i åtalet mot Rochefort. Grevy, af venstern, har i lagstiftande kåren väckt en motion, hvari han yrkar att kammaren skall tillerkännas rätt att reqvirera trupper till sitt försvar. .Detär samma förslag som väcktes 1851, men då i följd af yttersta vensterns motstånd förkastades;jhvarigenom det blef lätt för prinsen att utföra sitt statsstreck. För några dagar sedan, berättar La Presse, lät kejsaren kalla till sig utrikesministern grefve Daru,. för att visa horom ett politiskt bref, som han erhållit från franska sändebudet i Peterburg, general Fleury. Sedan han läst det, hade ministern yttrat: Sire, vore det inte mera i sin ordning att alla diplomatiska meddelanden inginge direkte till utrikesdepartementet? Jag skall genast aflåta ett cirkulär i denna riktning till alla våra diplomatiska agenter i utlandet. — Godt, godt, svarade kejsaren, i.det han flegmatiskt vred mustaschen, det skall hädanefter ske som ni önskar. En af den förra regimens mest nitiska och hänsynslösa verktyg, prefekten i Meusedepartementet Aylie Langle, har aflidit af slag. Han har gjort sig isynnerhet känd som byråchef för pressärendena inom inrikesministören. Ett annat dödsfall, egnadt att väcka större sympatier i Frankrike, är den -gamle republikanaren Frantois Vincent Raspails, hvarom telegrafen i dag berättar oss. Efter att i sin ungdom ha med förkärlek och framgång egnat sig åt naturvetenskaperna, isynnerhet botaniken och kemien, har han med entusiastens hela värma deltagit i Frankrikes alla senaste revolutioner och under den ena regeringen efter den andra med fängelsestraff och böter hårdt fått plikta för sina ohjelpliga republikanska åsigter och det frimodiga, om än exalterade sätt, hvarpå han uttalade dem. Hvarken fängelser eller böter kunde! dock korrigera den oförbätterlige. I fängelset skref han värderika vetenskapliga afhandlingar, och när hån kom ut derutur gjorde han politik lika ifrigt som någonsin. Julidagarne 1830 blef han sårad vid stormningen af kasernen vid Rue Babylone, 1834 utgaf han tidningen Reformateur och 1848 L Ami de peuple, som hade till motto: Gud och fäderneslandet, fullständig tankefrihet, obegränsad religiös tolerans, allmän rösträtt,, Polen hade honom en varm försvarare. 1848 var han len yttersta vensterns kandidat till presidentolatsen, dömdes 1849 till fem års fängelse, fter hvars utgång han 1854 drog sig undan ill Belgien. Hura han förl. år derifrån kalades som deputerad först för Paris och selan för Lyon, huru han sedan genom sitt oekanta fusse-je seul under flera veckor sjorde den 26 Oktober till en så allmänt fruksad dag, och hur han slutligen vid Rocheforts sida bildat den nuvarande kammarens yttersta venster, är tillräckligt bekant... Han var vid sin död 76 är gammal. (Se senare teleram.) I senaten har under den förflutna vecan två vigtiga interpellationer förefallit. Den ena, framstäld af Butenval, gälde den muvarande regeringens handelspolitik, den anIra hennes inre politik. Den förra gafisynerhet anledning till en liflig debatt, under hvilen å ena sidan uppträdde handelsoch fiansministrarne, båda anhängare af ett milradt skyddssystem, samt Michel Chevalier, en berömde statsekonomen, och f. ministern umera senatspresidenten Rouher, under hvars uspicier, som bekant, handelsfördraget med ingland afslöts, och som sedermera länge var et fria handelssystemets förnämsta kämpe om regeringen. Handelsministern Louvet besvarade interellationen på följande sätt: . Regeringen är varken för ovilkorlig handelsfrihet eller förir vilkorligt skydd; i båda systemerna ligger ågonting sannt, och detta är den rätta melt elvägen. Man kan taga den löftesrika han-!n elsfriheten till. ögonmärke och med kloka, etänksamma steg gå framåt och så utveckla q enna frihet, att hon medför hvarken oreda ller , stocknpingar, Den grundsats, som det uvarande kabinettet beslutit tillämpa, inne-r attas i följande: ministeren skall taga den ! råga, som hr de Butenval bragt å bane, iq kärskådande enligt hennes allmänna bety-g else. Frågan om handelsfördraget medi ngland går ut på detta: Skall fördraget d ppsägas före den 4 Februari 1870, för att!P li förnyadt, om den parlamentariska underökningen leder till det resultatet, att för-,, raget är godt och nyttigt, eller skall för-f raget upprätthållas, för att efter nämnda hb ndersökning förändras på diplomatisk väg? fc egeringen besvarar utan betänkande dennapP råga sålunda: Fördraget bör icke uppsägas, ch detta af tre skäl: Den britiska nationen !i tgör en. mäktig stat, som är vår vän och ja yster i friheten, och derjemte stark, klok s ch praktisk. Frankrike måste så länge som u vöjligt bevara ett godt förhållande till Eng-P und, icke blott till de båda nationernas eget ästa, utan äfven till fromma för freden och f: ignet i Europa, ja i hela verlden; skulle det n lötsligt uppsäga handelsfördraget skulle jm etta medföra en bekjagltig köld mellan dem. mm undersökningen skulle utfalla sålunda, s) tt endast förändringar borde göras i för-aj raget, vore det i alla fall bättre att ej nödas afsluta ett nytt fördrag. Ministern för;e! rdadeen parlamentarisk undersökning och 1eddelade derefter några upplysningar om. TIN Bo mtlet 00jeg Ce —RN RR AN AS RA RR KK HL RO