Aftonbladet – 19 januari 1870, sida 3

,heternas roll är icke att ersätta dessa korpor tioners verksamhet genom sin egen, utan enda I bibehålla dem inom den lagliga kretsen för der: befogenhet. I stället för att dämpa deras ni skulle ni tvärtom bemöda er att hos dem utveckl böjelsen för initiativ, smaken för de lokala an I gelägenheterna, med ett ord befrämja decentra lisationens framsteg, hvilken måste ur lagens sfe nedstiga på de faktiska förhållandenas och d , dagliga vanornas område. för att bättre uppni detta mål, skall ni taga er väl till vara at i någonsin underordna förvaltnihgen under politiker j och med gamma opartiskhet behkndla de heder lige männen af alla åsigter. Frågor af andra slag taga äfven er uppmärk j samhet och ert begrundande i anspråk. Stora so ciala problemer äro uppställda för vår tid; då vw beslutsamt gripa oss an med dem, då vi icke lemn; ur sigte någon af de förbättringar, som det stor I flertalets sedliga och materiella intressen kräfva då vi vänja medborgaren vid en stärkande utöf ning af det offentliga lifvet, skola vi se allt miss. troende försvinna och alla öfverdrifter bli dömd: till vanmakt. Den med senatsbeslutet öppnade politiken betryggar våra statsinrättningars varaktighet; af detta skäl ha de rättighet att fordra la hederliga mäns uppriktiga bistånd. Er medverkan, herr prefekt, skall hjelpa oss att defini tivt befästa dem, i det att vi kring tronen samla nationens alla liberala och -konservativa krafter. Ministerkrisen i Österrike eller åtminstone den ena delen deraf är nu afslutad. Kejsaren har beslutit mottaga minoritetens (Taaffes, Potachis och Bergers) afskedsansökningar och uppdragit åt handelministern hr von Plener, en af de fem, att som ministerpresident efter grefve Taaffe bilda ett nytt kabinett. Adressdebatterna i båda husen äro började och det är anledning antaga, att centralpartiets adressförslag, uppsatta, som bekant, af grefve Anton Auersperg och baron Tinti, skola bli med stora majoriteter antagna. Från Madrid skrifves den 12:e: I cortes session i dag väckte Emilio Castelar förslag om stiftandet af en lag, hvarigenom bourbonska familjen med alla sina sidolinier skall förklaras utesluten från spanska tronen. Motionen skall i denna vecka förekomma i cortes. Man tror att den skall förkastas, då å ena sidan Prim, som för ögonblicket i tronfrågan är alldeles rådlös, ej vill låta binda händerna på sig för framtiden, och å den andra unionisterna som en man skola rösta emot förslaget, då uteslutningsdomen äfven skulle träffa deras kandidat, hertigen af Montpensier. De engelska tidningarne meddela, att generalen sir de Lacy Evans aflidit vid 93 års älder. . Generalen; en af den engelska armåns utmärktaste officerare, föddes i Irland år 1787; år 1807 ingick han i armån och gjorde sitt första fälttag i Ostindien. I Spanien stred han år 1810-under Welliogton, 1814 deltog han i kriget med Amerika, der han i spetse för en svag truppstyrka med storm tog kongressens i Washington palats, och år 1815 återkom han till Enaropa tillräckligt tidigt för att vara med i slaget vid Waterloo. Sedermera förde han i Spanien befälet öfver de engelskahjelptrupper, som skulle försvara Isabellas tron mot carlisterna. I fälttåget på Krim utmärkte han sig i spetsen för en division i slaget vid Alma och utanför Sebastopol. Ehuru liggande sjuk på en kanonbåt, skyndade han, då ban fick höra kanonlondret från Inkermann, till striden derstädes och ställde sig under befäl af general Pennefather, som kommenderade i hans ställe, General Evans kastade sig derefter in i sitt ands politiska rörelser och representerade i inderhuset valkretsen Westminster ända till ir 1865, då han till följd af sin höga ålder wedlade, sitt representantuppdrag. MEDDELAR STR