Aftonbladet – 25 mars 1869, sida 3

ES NR KR ON NE Pt NE a AO SAR, Oh b j j b Iman vet att här i Paris finnes en pastejbagare, hvilken endast för sin tillverkning -Jandra anlitade pastejbagare, fastän de icke finnes här ett mycket stort antal. Aggen jundergå en noggrann examen af särskildt 11 källarne under .hallarne. En sådan censor lansvarsfullt arbete. Jmen man förtär dock emör, isyonerhet till Jsitt caf au lait om morgnarne och till kors ; 35,000 kilos, som är saltadt. den tjenstsökande hafva begärt lönen ökad med hundra francs, ty till ungefär det beve uppskattas den inkomst, som en piga i Paris kan göra sig till godo, då hon ensam besörjer uppköpen. Det är nästan lagliga sportler, fastän det ännu kallas faire danser Panse du panier och någon gång utgör föremål för lustspelsförtattares skämt. aTvåhundratrettiotvå. millioner ägg äro nog ett vackert antal, sade hr Delaporte, sedan han för mig uppdragit en historik. öfver Central-Hallarne, talat om Arago, den store astronomen och frisinnade republikanen, hvilken gifvit förslag till dessa ballars byggande, och för öfrigt gifvit mig en mängd upplysningar, som jag, för att icke tråka ut mina läsare af manliga könet, ifall jagverkligen skulle hafva några, bär måste förbigå... Det är ett vackert antal, upprepade hr Delapotte,; kanske likväl icke så orimligt mycket, då använder tjugutusen ägg om dagen. Och af komma upp till en så ofantlig produktion, måste vara färska naturligtvis, hvarför de dertill utsedda censorer, som dagligen arbeta eller äggsorterare kan förtjena sina 3-24000 francs om året, men så har han också ett Icke äter man mycket smörgås i Paris, doeuvre vid dejeuner och diner, och det är i de flesta fall ypperlig vara, osaltadt och läckert. I Sverge har man icke riktigt reda på hvad :godtsmör vill säga. -Konsumtionen i Paris beräknas numera, säger herr Delaporte, till minst en million femhundratusen. kilos årligen. En kilo är något mer än, två svenska skålpund. Af hela denna qvantitet lär det icke vara mer än ungefär Ost förtäres mycket och är vanligtvis af förträfflig beskåffenhet. Man skall alltid hafva en bit ost till dessert, närmast efter päronet och närmast före la demi-tasse, den lilla-kopoch ypperst. deraf specialiteten Camembert. I hallarne säljas ungefär 500,000 stycken Brie tiker, hvilkas grannskap man kan godt förnimma bland alla andra parfymer. En million femhundråtusen små Neufchåtel-ostar, Livarot-ostär och dessutom ungefär en rnillion ostar. af olika slag, det är hvad som går åt i hallarne hvartenda år, och om några år har den konsumtionen naturligtvis stigit betydligt, törsäkrar hr Delaporte. ch de goda: grönsakerna sedan! , Det må ursäktas mig, att jag kommer i entusiasm, när jag i hallarne ser alla dessa kolossala ättehögar:af blomkålshufvud, Brässelkål och Gud vet huru många kålsorter, små delikata ärter och förtjusande harricots verts. Man har sagt mig att till hallarne anlända ungefär trehundratusen stora säckar små ärter hvarje år och omkring lika stor qvantitet harricots verts eller små turska bönor. l Paris lefver man väl bara på grönsaker, tror man i Sverge, och så trodde jag innan jag här snart blef underrättad om det stora misstag, som ligger i en sådan förmodan. I Paris konsume:as betydliga qvantiteter kött och i allmänhet äter man mycket mera kött här, än i Sverge. Det är också af vida bättre beskaffenhet. Vår vän statistikern lemnar följande uppgifter: Etthundratjugutusen oxar, femtiotusen kor, tvåhuvdråtusen kalfvar och niohundratusen får, det är hvad som förtäres här årligen, förutom cirka fyrtio millioner skålpund kött, som slagtadt införes till staden. Här säljes också för cirka femton millioner francs fisk. Förutom hvad som kommer från franska kusten, konsumeras stora qvantiteter utländsk fisk, hummer och lax från England, ål, karp och räkor från Holland; lax från Rhen och kräftor från andra trakter i Tyskland. Men kan all denna fisk vara färsk? För: det mesta, ty man använder mycken konst på dess konserverande. Lefvande är fisken nästan aldrig, med undantag af ål och gädda, men dålig är den oskså nästan aldrig. Den präktiga söle och turbot, som .kommer. från kusten, står vanligtvis ka ända i stora korgar med is och alm, väl tilltäckta. Blifver den likväl för gammal, säljes den till de restauratörer,s som för 2 fr. elier.1 fr. 60 centimer servera fem rätter mat, en half butelj -vin och så mycket bröd man förmår stoppa i sig, allt uti sälovger, lysande af speglar och förgyllning; men till en sådan restanratör går icke någon, har man försäkrat mig, som bar den minsta aktniog för sin mage, såvida han icke är främling och obekant med det -förhållandet, att sund föda icke erhålles för en spottstyfver. . Men hvar går den mindre bemedlade middagsätaren? sporde jag i början af min vistelse här, då man sade mig, att en ordent. lig middag på en verklig restauration i,Paris, äfven med iakttagande af stor sparsamhet, icke kan erhållas för billigare pris, än 4 å 5 francs. Han går in gå på en Bouillon, svarade man mig, och sedermera har jag äfven sjelf af ren nyfikenhet och för att komplettera mina pariserstudier, ett par gånger öfvergifvit min egen pot: av feu, eller mina pariservänners välförsedda, både intellektuelt och materielt angenäma middagsbord för att, til och med alldeles ensam, besöka en Bouillon-Duval och der intaga min middag för ett par franes. Jag harfunnit ärlig mat, väl lagad, och ingen fäster ringaste uppmärksamhet vid ett ensamt fruntimmer, som slår sig ned vid ett af de små marmorborden, reqvirerar sin consomme och sin lilla flacon matvin 0. 8. v., gitver garconen eller uppasserskan, ty äfven sådana finnas på några Bouillons, två sous i drickspengar och till en af dames di comptoir betalar förtäringen samt låter stämpla räkningen,! hvilken sedan vid utgången aflemnås till en särskild employe. Uppasserskorna på dessa ställen äro alltid lika klädda, en enkel grå eller svart klädpen svart kaffe. De flesta ostsorterna äro l mjuka. Bäst är onekligen fromage de Brie årligen, och öfverallt i staden finnas ostbu: åttiotusen stora Mentlery, fembhundratusen: ning, en hvit tyllmössa och ett stort, hvitt!s rbkläde som sår ända nm till hakan. De