len utomlands och har öfverallt visat sig vara efterföljansvärdt. Utställningen af konstverk, hvilka förut anordnades endast hvarannan vecka och då var tillgänglig endast ett par dagar, är numera ämnad och har redan börjat att vara beständig. Emot en lindrig utgift (den är a till 25 öre) hear den konstälskande allmänheten, äfven utan att vara deltagare i föreningen, tillfälle att dag trån dag följa konstnärernas utveckling, sådan denna visar sig i de utställda arbetena. De arbetande blifva ej heller underkastade förödmjukelsen att hembjuda sina verk och stundom få afslag. Inköpsnämnden kan numera obesväradt, liksom hvarje annan spekulant eller amatör, gå att bland de utställda konstverken göra sitt val. Föreningens ledamöter hafva alltid fritt tillträde och för dem är en salong reserverad, hvarest, liksom förr, gravyrverk och tidskrifter rörande konst äro tillgängliga. Hela denna ombildving är icke en följd af tom lust att göra något nytt på bekostnad af det gamla goda, utan endast ett bevis på nödvändigheten att hålla jemna steg med den i allt framåtskridande nutiden och foga sig efter hans oeftergifliga fordringar. Det duger icke att i detta afseende mera än i alla andra blifva efter. Tyvärr får man dock från åtskilliga håll höra stationärt och blindt knot mot nyhetsmakeriet, som skall kasta den nyttiga och vackra institutionen öfver ända,. Ett sådant tal måste hos hvar och en med våra konstförhållanden något bekant älskare af det sköna väcka allvarsamma bekymmer, ty på allmänhetens upplysta deltagande beror konstföreningens lif i första rummet, och det som för tretio år sedan var tillfyllestgörande och öfver allt beröm förträffligt motsvarar numera icke behofvet och förslår ej för att nära och vidmakthålla nyssnämnda lifsvilkor. Må derför de, hvilka misstroget betrakta allt som tager ett steg utom dess föreställningssätt om det rätta, noga se sig för och icke, derest de hafva något inom konstföreningen att säga, genom att söka ängsligt qvarhålla den ordning, som redan upplöst sig sjelf, vålla skada, utan låta de friska viljorna och nyvunnen erfarenhet verka och taga ut sin rätt, hvarigenom det är skäl att boppas en ny blomstringsperiod och utvidgad krets för konstföreningens bildande, samhällsnyttiga verksamhet. Det är med anledning af hvad jag här tagit mig friheten framställa, som jag, hr redaktör, anser konstföreningens sammankomst om lördag afton icke vara utan sammanhang med frågan om huru de sköna konsterna böra hos oss uppmuntras. Hilarius. od egg EE