Aftonbladet – 29 januari 1868, sida 3

jorden, och först sedan allt detta behörigen försiggått heter det, då skola ?de liberala landtmännen icke tveka att oförbehållsamt och öppet erkänna den förbindelse hvaruti de, för framgången af sina sträfvanden kunna komma att stå till stadsrepresentanterna. Vi medgifva att om man har för afsigt att verkliggöra alla dessa fordringar och kanske dessutom har någon personlig fåfänga att tillfredsställa, så kan allt sådant svårligen försiggå utan det gamla divide et impera, men vi äro fullt förvissade derom att när denna tid kommer, hvarje försök att tillvinna sig fördelar på andras bekostnad skall stranda mot en rättvis och lagkär pluralitet af svenska folkets representanter. Kanske dock att äfven detta är ord utan någon betydelse och i sådant fall återstår oss endast att tillkännagifva vär tillfredsställelse, ty då ir hela historien endast en liten komedi, för hvilken vi gerna skänka författaren en applåd och der komparserna komma attutgöra en vacker slutdekoration då författaren inOpas. Såvidt för principerna och hvad personerna beträffa, så skola vi om tiden det medser och författaren det tillåter vid ett anhat tillfälle skärskåda hans sätt att dervid illvägagå, men kunna dock nu ej undgå att sta författarens uppmärksamhet på ett par omständigheter. Det är utan tvifvel ett fullkomligt ofrivilligt, men ett styggt4), förbiseende, herr författare, då ni omnämner huruledes herr Nils Larsson, till följd deraf utt det så kallade landtmannapartiet (från hvilket vi samtidigt för alltid bannlyst honom) blifvit alltmera populärt, ju mera förtalets skuggor hunnit skingras, varit utsatt för den pinionsyttringen af sina kommittenter att blifva förbigången vid kommunala förtroendeval, men dervid råkar förvslömma att herr grefve Posse blef af sina kommittenter utesluten från landstinget, omedelbart efter sista riksdag och att endast hans egenskap af ordförande uti Skånska Hypoteksföreningen beredde hans vänner tillfälle att för staden Lund invälja honom uti landstinget, samt att herr Gustaf De Mare samtidigt blef från enahanda befattning utesluten, utan att oss veterligen ännu hafva ckats att skingra förtalets skuggor. Ni nämner äfven 5) att lönen står uti förhällande till arbetet, och då vi hafva några vänner som ännu icke gått öfver, så vore för dem och många andra utaf mycket intresse att erhålla ett förtydligande öfver hvad som menas med arbetet och hvaruti lönen består? Det är i afvaktan härå, som vi för närvarande inskränka ose till att säga: au revoir. 4) Sid. 12 uti Personer och principer. 5) Principer och personer sid. 23. oa a er nåd PER AR dr rn