Aftonbladet – 14 oktober 1867, sida 2

STOCKHOLM den 14 Okt. Då vi nyligen visade våra läsare, huru skeft en författare i den halfofficiella franska expositionstidningen bedömde vår ställning och våra framsteg i politiskt och socialt hänseende är det 088 en tillfredsställelse att I: kunna citera yttranden inom franska pressen ar annan beskaffenhet. Så finna vi utijl sjelfva den officiella Moniteur universel föl-l. jande uttalande med anledning af den skrift af hr C. E. Ljungberg, om Sverges moraliska, industriella och kommersiella utveckling, hvilken nyligen blifvit utgifven i fransk öfversättning : Ehurua den ekonomiska vetenskapen re: dan gifvit upphof åt digra verk, genomläser man dock med begärlighet hvarje nytt utkommet arbete, hvilket står i något samband med det studium, som har till ändamål att eftersöka medel, egnade att göra folken rika och sedliga. Ifrigt öppnade vi den bok om Sverge, som nyligen blifvit utgifven af hr Ljungberg, en af vårt tidskiftes mest betydande pennor, och för hvars öfversättning vi ha att tacka hans landsman hr L. Lilliehöök. Öfversättaren har på detta arbete nedlagt en talang, hvars förtjenstfullhet icke skall undfalla dem, som känna det svenska och det franska språket. Ehuru genom ämnets beskaffenhet tillhörande den ekonomiska vetenskapen, är hr Ljungbergs arbete låagt ifrån en afhandling i politisk ekonomi. Det är en hastig och fullständig öfversigt öfver de nuvarande förbållandena i Sverge, detta land, som ligger oss så nära, der våra sympatier finna ett så troget genljud, men som vi ännu för några månader sedan så föga kände. Hr Ljungbergs arbete kunde ej komma lägligare för att bidraga till de upptäckter, som efslöjades på den internationella utställningen. De, som på Marsfältet genomvandrat den svenska utställningen, och det finns väl knappt någon besökande, som icke med det största intresse tagit den i skärskådande, ba blifvit öfverraskade af att se detta lilla folk, som gör så föga buller, komma med produkter af alla elag och icke gifva efter för nägot annat land. Förklaringen på detta oväntade lyckliga tillstånd finner mån helt och bållet i hr Ljuogbergs bok; redogörande för landets topogrefiska läge, lagstiftning, åkerbruk, kreditinrättningar, skogsoch bergsprodukter, industri och alla andra grenar, som bilda den sociala organismen, framställer han under den mest lyckade form de framsteg, som svenskarne gjort efter 1815. i Det är eget att se detta genom en läng följd af krig utarmade, men icke desorganiserade folk repa sig i fredens sköte, hop: samla spillrorna af sin fordna rikedom och med jihärdighet arbeta på sin fullkomliga återupprättelse. Hvad som isynnerbet är anmärkniogsvärdt, och detta utgör den förnvämsta förtjensten i hr Ljungbergs bok, är den tydlighet, hvarmed han visar 0os3 dessa olika elementer, gående i spetsen, samtidigt förbättrande sig, skridande långsamt framåt, men skridande framåt med skarp ihärdighet. I denna reorganisation Iramlyser säsom en strålande uppenbarelse detta praktiska sinne, hvarpå nordens män tyckas ha privilegium och som de oaflåtligt anlite. Efter långvalriga olyckor återstår endast marken orub bad; men i samma mån som folkmängdens -lantel tillväxer, återupplifvas den allmänna I verksamheten, nya industrier utvecklas och man ser lagarne förändras med sederna. Från början är det en tung maskin, sammansatt af hämmande bandoch återhållande tillbehör; småningom försvinna de inveckllade sammansättningarne, systemet förenklag, de prohibitiönistiska lagarne försvinna, loch nu arbetar den sociala apparaten obehindradt, frigjord från alla bojor. Om vi ur rent ekonomisk syppunkt betrakta den bok vi nyss läst, finns deri ämne till en stor diskussion; ty om Svergei våra lögon har något fel, sä är det, ett det splitt-lrar sina svaga krafter på alla industrielia I grenar i stället för att koncentrera dem på Idem, som förefalla mest produktiva. Men vi upprepa det, det är snarare en allmän löfversigt öfver Sverge, som författaren velat bjuda på, och då man läser detta arbete, har men skådespelet af ett högeligen prak tiskt folk, som med säkra steg gär mot det sedliga och industriella framätskridandet.? Has våra hida brödrafolk ha under