Aftonbladet – 5 oktober 1867, sida 3

Article Image
allmänheten, förijenar all uppmärksamhel Boken innehåller följande fyra afdelningar Janmärkningar öfver ögats byggnad och des verksamhet; — försigtighetsmått, som för läldrar böra iakttaga i hänseende till bar nens ögon; — försigtighetsmått, som full vuxoa personer böra jiakttaga i hänseende till ögonen, äfven om dessa äro fullkom Tligt friska; — försigtighetsmått vid felak tigt tillstånd uti ögonen i allmänhet; sam ett bihang om synglas. — Ibland de olyck liga, som man vanligtvis anser vara född: blinda, hafva likväl de flesta först efter fö. delsen, genom lättsinnighet eller okunnig het, beröfvats bruket ar det ädlaste sinnet. — Hådana föräldrar förtjena tadel; som re dan vid fem till och med fyra års ålder tillhålla sina barn att lära läsa och skrifva. De ögonåkommor, som deraf mycket ofta uppkomma, äro bland andra närsynthet och den intill senare tider så föga uppmärk sammade öfversyntheten. Man bör hos barnen utveckla och bringa till fullkomlighet det, som man kallar ögonmått. I allmänhet kunna vi icke nog rekommendera författarens lika välvilliga som förståndiga råd om de smås vård. — Hos fullvuxna skadas ögonen genom otjenlig belysning, genom synkraftens omåttliga ansträngning, genom oren luft och hastig afkylning, mekaniska och kemiska skador, sinnesrörelser och mångahanda 8. k. lefaadsnjutningar, genom oordningar i kroppen samt genom missbruk af glasögon. Förf. anmärker det våld, som tillfogas stadsinvånarnes ögon genom reflekteradt ljus från husen, med deras brutala hvitmening. Vi rekommendera hans ord hos våra husegare. — Så snart anledning finnes att antaga en öfversynt bildning på ögonen, bör läkare rådfrågas. Konvexa glas blifva vid detta fel alltid nödvändiga. — Lika oriktigt, som det är att vid lindrig närsynthet i ungdomen genast taga till (konkava) glas, är det att uppskjuta med bruket (konvexa) glas vid långsynthet (presbyopi), som normalt infinner sig omkring det 45:e året hos icke-närsynta personer. — Svart Starr är egentligen ett me dicinskt obegrepp, en rubrik, under hvilken man rangerat en mängd olikartade ögonåkommor af svårare beskaffenhet. Mycket, som passerat för svart starr?, har varit botligt. — Inköp af glasögon skall icke rättas efter hvars och ens tycke, än mindre efter krämares vinningslystnad, utan bör den sakkunnige lemna föreskrifter, dem vederbörande har att uppvisa för o,tikern, liksom en sjuk lemnar ett recept till apotekaren. — Synglas böra icke allenest vara riktigt numrerade, utan också bestå af färglös glasmassa, sävida icke uttryckligt en något blåaktig färg begäres. De skola dessutom icke halva nägra så kallade ådror, blåsor, ringlar eller ripor, samt vara fullxomligt likformigt slipade. Till och med obetydliga afvikningar från den nödvändiga ikformiga hvälfningen angripa ögat och trötta det, om också glaset för öfrigt i alla hänseenden är felfritt, rätt valdt och har en riktig ställning till ögat. — Lika vigtigt är vid sferiska glas, att medelpunkten, det tunnaste eller tjockaste stället, noga ligger i nfattningens (bågens) medelpunkt och komner att stå rakt midtför pupillen. — — Dessa knapphändiga utdrag må antyda wrbetets praktiska betydelse. Hvarje billad person skall med nöje läsa det; ja, den inge medicinske studeranden torde i detamma kunna med fördel börja sina ophtalnologiska studier. Professor Coilin har ned öfversättningen lagt ännu en förtjenst ill dem han förut har såsom läkare och itteratör. Från ögonen vända vi oss till tänderna. Siäersens bok är mycket praktiskt anordad, med fetstilsrubriker för hvart särskildt noment, och i slutet ett sammandrag af anehället för dem, som pläga läsa blott le första och sista sidorna i en skrift. sängre kan man ieke gå i undfallenhet för ma läsares tankeoch läselättja. Läggas lertill en berömvärd klarhet i stilen och örkiäriögar uf alla termer, som författuren cke kunnat undgå att begagna, så inser nan, att boken med fullt skäl gör anspråk vå att vara populär. Det ämne, hon beandlar, är också af den alla menniskor örande art, att en populär skrift derom . verkligen fyller en lucka? i hvarje rangead och förståndig persons boksamling. Hvar och en vet, hvilket motbjudande och behagligt intryck en oren och missvårdad andrad gör, äfven då den befinnes jemte le mest regelbundna anletsdrag, och äfven! utt det vackraste ansigte förställes genom örlusten af de naturliga framtänderna och synes äldre, samt huru sedermera förlusten af oxeltänderna förorsakar kindernas infal.! ande. De bland tnina lösarinnor, hvilkas ramtänder redan äro förlorade, veta huru . svårt uttalet är, då de konstgjorda tänderna iro uttagna, och hvarje sångerska, som är . . samma svåra belägenhet, kan ännu mera vestyrka, att tänderna hafva stort inflytande . Jå tönbildningen. Äfven måste vi nämna, utt förlusten af tänderna i den ena käken , ifven förorsakar förlusten af de motsvarande den andra, hvilket sker, om också lång-. amt, dock säkert. Hvarje tand, fom ej nÖtes vid sammanbitoingen af någon mot-. varande, förlänger sig mer och mer, lossar och faller slutligen alldeles ut. De skadliga verkningar på helsan i allmänhet, . vilka dåliga tänder och tandrötter föroraka genom de ruttna afsöndringar, som amlas i dem?, framställas i ett senare ka : vitel i boken. Tuggningen har icke blott!: let ändamål, ait sönderdela födan, utanl. nedverkar dessutom att föröka afsöndringen I f ealiven och dess sammanblandning medl: uggan: hvilket på den vidare matsmältiogsprocessens regelmessighet har det vig-l1l igaste inflytande. Många bypokondrister ji ch andra underlifssjuka hafva befriats från ! a 2 10 TS

5 oktober 1867, sida 3

Thumbnail