RIKSDAGEN. Om underdånig skrifvelse till K. M:t rörande nedsättande af en komitE för afgifoande af förslag till afhjelpande af de olägenheter, som för fabrikanter och yrkesidkare vållas af handtverkerier inom fängelserna. (Motion af hr C. T. Svanberg.) Jag värderar och erkänner de fördelar en friare näringslagstiftning medfört och anser densamma utgöra den kraft:gaste impuls för ett lands stigande industriella odling. Det är ur mensklig och statsekonomisk synpunkt ovilkorligen rätt att hvarje fri arbetare utan något tryckande förmynderskap får använda och utveckla sin arbetskraft och sina insigter för att förtjena sitt bröd samt genom omtanke, sparsamhet och redbarhet vinna oberoende och välstånd. Om denna princip är sann och riktig, måste också en lagstiftning, som bemödar sig om att tillimpa densamma, göras full rättvisa. Att lagstiftaren härvid kan begå misstag, hvilka medföra bekymmer för mången, vare sig att lagstiftaren önskar uppnå målet för hastigt eller också icke tillrägkligt trängt sig in i alla de förhållanden, som genom en ny lagstiftning rubbas, är ganska naturligt, men då den rätta vägen, som kan föra arbetaren till intellektuel och politisk frihet samt i sin helhet höja en nations industriella lif, är beträdd, skola utan tvifvel dessa misstag efter hand afbjelpas och förhållandena småningom vinna allt större och större enhet med den princip, hvarur de framgått, Af sädana åsigtår blir det en konseqvent följd, att jag också önskar se den frihet, som den nya näringslagstiftningen medfört, så tillämpad, att ingens rätt förnärmas. Den större fabrikanten och yrkesidkaren vet försvara sig sjelf möt hyarjg olagligt ingrepp, och jag behöfver således icke 1 etta fall uppträda såsom målsman för honom,