Aftonbladet – 14 mars 1867, sida 2

kring 2 alnar långt exemplar af den sällsamt formade hafsulken (Lophius Piscatorius). Om honom och hans anförvandter, säger Bohusläns Tidning, har man följande vackra orlofssedel: Till grodfiskarnes eller de armfeniges familj höra afskyväckande missfoster med grodhufvuden och naken, vårtbeklädd hud. Deras bröstfenor äro infogade likt en fot vid ett slags arm, så att de endast tjena till ett stöd åt de på bottnens sand framkrypande djuren. Deras platta kropp upp: sväller då de retas. Ryggsenornas fria strålar och taggarne på hufvudet resas. Den snedtuppskurna munnen öppnas och sålunda afskräcka de i sin vanskaplighet alla andra djur, som komma i deras grannskap. De namn, som man valt för dessa former hafspadda (Lophius, på tyska sjödjefvul), hafsflädermusen (Malthe), antyda tillräckligt deras fulhet. Den större (den af hvilken vi nu fått ett exemplar) torde vara den vidrigaste af alla. Kroppen hos denna är nästan skif-formig af slemmig, mörkbrun färg. Nära hjessan lysa de gulgröna ögonen och rundtomkring kroppens kanter hänga liksom söndertrasade hudflikar. Svalget intager nästan hela främre hälften af kroppen. Underkäk en bildar en nästan fullkomlig halfkrets och framskjuter med sina spetsiga tandhakar långt utom öfverkäken, så att de mångfaldiga tandraderna blifva syn183, äfven när munnen är sluten. —————— !