MIC UIYCHHGRbla BSIIIUSKIAILICI, JO att Pi Så 6 timmar kasta sig öfver södra Sverge Frän Gotlands, hela vintern om, isiria ham nar, kan hvilket ögonblick som helst der fientliga flottan utlöpa, för att öfverföra de vid vinterns annalkande dit i hemlighe sammandragna trupperna och således möj liggöra ett ryskt anfall vintertid, som, då ry ska hamnorne frysa förr och längre än de e venska, hittills endast kunnat ske öfvei Aland eller Torneå och då, i dessa fall. icke så hemligt som från Gotland, och hvar. uti just ligger den större vådan. Naturen har tydligen pekat derpå, ati från våra isfria hamnar skall den flotta utgå. som vill och skall vara Östersjöns beherr skare och om äfven Sverge, för det närva. rande afstående från denna ära, obestridt öfverlemnar denna roll till möjlig tvist mellan Ryssland och den uppväxande preussiska marinen, så bör det väl dock göra allt hvad i dess förmåga står, för att bevara denna nyckel, som det eger i sin hand, till sin egen nuvarande frihet och det framtida förenade nordens sjelfständivhet och makt. 2:0. Förtjenar Gotland moderlandets uppmärksamhet, deltagande, skydd och försvar? Med anledning af min granskning af förut. zämude punkt, torde denna sednare fråga kunna temligen obetingadt med ja besvaras och att Sverges politik af ren sjelfbevarelseinstinkt skådat saken ur samma synpunkt, derom vittnar vår historia. Ett vittnesbörd om erkännande af Got. lands värde för dess moderland, är det, efter den korta ryska invasionen 1808, här inrättade nationalförsvaret. Sanningen af denna dagens brännande fråga erkändes säledes för Gotland redan för öfver 50 år tillbaka. Men då denna rationalbeväpsing står i närmaste samband med följande punkt, så lö tom oss genast skrida till granskning af: 3:o. Hvad som är vjordt för Gotlands försvar och hvad som bör göras: Till Gotlands försvar upprättades enligt konvention af den 5 Febr. 1811, samt k. brefvet af den 19 Febr. samma år, Gotlands nationalbeväring. Organisationen deraf företedde ursprungligen, dets med afseende på tjensteår . ch dels vid dess taktiska ordnande, några skiljaktigheter mot nuvarande förhållanden, hvarför jag anser mig böra nämna, att hvad jag härutinnan kommer att beröra, gäller natioralbevärin ens organisation sädan den nu befinnes. Enligt nämnda konvention, är på Gotland hvarje man, utom i statens tjenst varande embetsoch tjenstemän, skyldig göra krigstjenst till landets försvar från fyllda 17—50 år. På denna grund är manskapet mellan 17—30 år indelt till s. k. jägare, med årlig vapenöfning under 6 dagar). samt utan föregående rekrytskola; mellan 30—45 år s. k. infanterister, utan öfning i vapens bruk, samt 45—50 till s. k. pikförare, hvilka dock oumera allmänt, på egen begäran, äro med gevär beväprade, äfvenledes utan vapenöfning. Allt manskap -r skyldigt att samlas en gång årligen till mönstring, samt en gång till vapensyn, ätvenledes årligen, Den härigenom uppkomna truppstyrka, för närvarande 8772 man in summa, är indelad i fyra bataljoner, om tillsanmmaus 30 kompanier, samt servis för 2:ne batterier. Artilleriet utgöres af 3:ne fältbatterier, deraf ett, förut tillhörande Svea artilleriregemente, är värfvadt och utgur stamtrupp. Det har 24 st. slätborrade ke.noner med nödtorfiig fältutredving, nwwnera i ett ganska utslitet ,ch förfallet skick, hvad beträffar så lavettace, som remtsg, Saknar helt och hållet hästar för ansp?.nn, som för exercis under mötena med mer eller mindre svårigh:tanskaffas gerom Jopning. Underbefälet,, bestående af en underofficer på hvar 50:03 och en korpora! på hvar 25.te man, väljes, inom kompanierna och erhåller lön och Zrvoden afstaten. Genom kompanivis undep vintern hållna läsemöten, med af batalj or.schefen hållna examina, underhålles och v.ibildas, så godt sig göra låter, detta v:ad.erbefäls duglighet. . Officerarne vämnas af konungen i enligJhet med prestanda för öfriga armen. Oiveroch underbefäl samlas årligen till 6 dagars befälemöte gemensamt, samt dessutom sabalternofficerarne till 16 dygns en skildt officersmöte, hvaruti kaptenerna deltaga de 6 sista dagarne,. Vapen och bandoler med remmar, samt undergevär utehafves af samtliga manskapet, ej allenast för exercistiden, utan äfven deremellan till vård och ansvar uti deras hemvist. Vid den tid, då äfven jag stod som offi cer i rullorna ibland den kära fosteröns försvarare, var den i orten, för sitt ridderliga sinne och ädla väsende allmänt bögaktade och värderade landshöfdingen general Hohenhausen milivärbefälhafvare på Gotland. DenTe men var en praktiskt bildad officer, som under freden sökte göra fig beredd för kriget. Han öfverlät ej, för att bespara siz besväret, militärorganisationens handhafvande till någon, om ock med måttliga teoretiska kunskaper utrustad, egenkär och opraktiek adjutants omdömeslösa experimenterande på egen hand. Han älskade och vårdade egenhändigt, med faderlig omsorg, d tta inom vårt kära fädernesland för första gången af dåvarande regerings kraftfulle föreståndare, genom vår utmärkte höfding frih. R. Cederström föreslagna och af ett fritt folk oegennyttigt antagna försvarssystem — en hoppgifvande planta att fostras för den stora folkbeväpningsiden, hvilken, rätt införd och nibildid, en dag to de, ifrån sin ill otrolig styrka utvecklade jättelika stam, utbreda för Sveas och måhända hela det förenade Nor ens skydd sina väldiga, vidt famnande grenar. Som dig tfvenledes är bekant anhöll dåvarande generationen vid konventionens upprättande, att befolkningen för alitid skulle varda befriad från tillämpningen ef de i krigslagarne anbefsilaa korporella straffen. Detta medgafs älver, och i stället härför är stadgadt, att för manskapet skali användas arrest, hvaraf bögsta grad n är 45 dygn i mörkt rum. För officerare och underofficerare tillämpas, 8 som för den öfriga armn, krigeartiklarne för all förbrytelse under tjenstgöring. Då jag vet at du ifrar för en mera utsträckt försvarspligt och att du derföre med intresse städse omfattat beväringsidn på Gotland, så beder jag-att få återgå till närvarande indelningen af denna, relatift till landets tefolkning, ganska talrika försvors