Aftonbladet – 21 februari 1867, sida 3

as I verskottet af inkomster öfver utgifter upp ör går således till 183,130 fres. 1Det berättas ati Berryer skall bli der a I första, som kommer att begagna den nye interpellationsrätten, för att begära förkla. rriogar af regeringen öfver generalpostdirek ör törens beryktade cirkulär om grefvens a r. I Chambord proklamation. Det påstås at se I Vandal sjelf skall uppträda till sitt försvar al Enligt Memorial diplomatique skola Frank h rike, Österrike och Ryssland ha förenat sig om att tillstyrka Turkiet följande tre åtgär iI der: att bevilja Kreta sjelfstyrelse, att ut 2rymma de serbiska fästningarne, de i Bel 58 I grad deri inbegripna, samt att sätta i ver. tt ket de i 1856 års hattihumagien uttalade 1I grundsatser, hvilka tillförsäkra de kristna j t I Turkiet politiska rättigheter. LEtendard 1tror sig veta, att Preuss n tillkännagifvet I för kabinettet i Tuilerierna, att det helt och ff hållet instämmer uti de franska åsigterna i r denna fråga. d ENGLAND. al I underhuset föreföll den 15 dennes en eldebatt om den österländska frågan. GreSlgory väckte en motion, som understödd:s -Jaf Cochrane, om att England skulle frångå sin noninterventionsgrundsats och gynna utvecklingen af det helleniska konungariket, hvars kallelse det i deras tanke var att ersätta den ottomaniska styrelsen i Arkipelagen, Epirus och Thessalien, Layard deremot ville väl icke försvara Turkiets politik i afseende på dess kristna undersåter, I men motsatte sig en ensidig politik, som skulle uppoffra musulmanerna för grekerna. Lord Stanley slutade debatten, under hvilken Gladstone berömde honom för hans I kloka och lojala förfarande, med en förI klaring öfver regeringens åsigter om sina I pligter mot Porten samt grekerna och serIberna. Med äfventyr att se sina råd afvitet Rom ww Istödjande sig på sina förut ingångna förI bindelser, hade det engelska kabinettet uppmanat henne att uppfylla de rättmätiga anIspråk, som framställts till henne. I En genska liflig debatt uppstod den 16 I dennes i öfverhuset, i fråga om de irländska frivilliga skarpskyttekårernas användande . vid de oroligheter, som fenierna kunde komma att tillställa i Irland. Några talare voro af den åsigten, att regeringen icke hade rättighet att taga de frivilligas bistånd i anspråk; men andra deremot trodde, att dessa kårer icke kunna undandraga sig pligten att lemna regeringen väpnadt biständ i det allmänna Ingnets intresse. Lord Malmesbury yttrade, att lagen väl bestämde de frivilligas rättigheter och skyl.digheter, men att regeringen ofördröjligen skulle kungöra förklaringar för att förekomma alla svårigheter, som kunde uppstå genom en oriktig tolkning af lagen. Bland andra lagförslag, som blifvit väckta i underhuset, rör ett dödsstraffets inskränkande till mycket färre och noggrannt qvalificerade brott; dessutom föreslås att det skall verkställas inom fängelserna i närvaro af municipalmyndigheterna och några vittnen, men icke inför en menniskomassa, bestående af folkets drägg, på hvilken dylika skådespel endast kunna verka förderfligt. slå om hvad som är alt göra i afseende å d: af regeringen föreslagna resolutionerna. Sammankomsten skulle hållas som i dag. Ett telegram från Holybead meddelar, att stor uppståndelse hade rådt i staden till följd af underrättelsen, att en hop fenier voro i antågande från Bangor och Chester, De frivilliga skarpskyttarne stodo under vapen på hamnbryggan, för att försvara det ångfartyg, som skulle afgå, ty man befa rade, att fenierna ämnade bemäktiga sig detsamma med våld, för att derpå begifva sig till Irland. NORD-TYSKLAND. Parlamentsvalen i landdistrikterna ge en vida större förstärkning åt regeringspartiet än de liberala anat eller ännu synas vilja medgifva. Detta resultat är också lätt förklarligt genom den pression regeringen här, genom sina skaror af högre och lägre embetsmän, obehindrad af pressen och en vaken opinion, kunnat utö!va på de mindre jordegarne. Huru det i landsorten på många ställen tillgått för att genomdrifva regeringens kandidater, ser man bäst at följande artikel i en salarierad landsortstidning. Det är viserligen svårt? säger den värda tidningen, att få reda på buru hvarje särskild person röstat; men det är dock ej omöjligt, och vi skola hög lyckas skaffa oss kännedom om hvilka röstat på oppositio nens kandidater, och huru resultatet utfallit i hvarje särskild kommun. Det vill säga att vi skola få veta om man i en kommua gör opposition emot regeringen och hvilka de personer äro som tagit verksam del i densamma, Det synes oss som våra medborgare hade goda skäl att väl tänka på den saken. Sedan regeringen angifvit namnen på de kandidater som äro lenne behagliga, kan valet af en oppositionel kandidat endast betraktas :som en handling af öppen fiendtlighet emot kronan. Hans mar; jestäts regering skall ej sakna utvägear att få veta på hvem hon kan lita och taga sina mått och steg, derefter.? Artikeln var ej blott ett tomt skrämskott; regeringen hade ett säkert sätt att kontrollera de röstande. Mycket få hade nemlisen utskrifvit sin valsedel hemma, och hade någon gjort det, var han genast noterad som misstänkt. Båda partiernas ledare utdelade röstsedlar vid sjelfva valuillfället, och som de konservativas till papperets färg och beskaffenhet betydligt skilde sig från notpartiets, var det ej svårt att utfinna wuru hvar och en röstat. Hemligheten vid pmröstningen var således en fullkomlig ilIsade af den ottomaniska regeringen, men Gladstone har inbjudit till en sammankomst af det liberala partiet, för att rådusion. rn Det skändliga bruk. som varit oväneose ix, UR NA NA OK Mm Jt Pr kt BR di N u!