Hr Bolin redogjorde för de skäl, som bestämt lagutskottets tillstyrkande, hvilka voro desamma, som af föregående talare blifvit utvecklade, hvar för ref. anser öfverflödigt åter upprepa dem. Hn Per Nilsson från Kristianstads län, Olof. Nilsson från Westerbottens län, J. E. Johansson och Hedlund talade för afslag. Den siste talaren ansåg ingenting hafva blifvit gjordt för beVväringens organisation, ogillade förslaget att sätta beväringen i stammens leder, och trodde icke, att något verkl gt försvar vinnes med den föreslagna förändringen. Hr Bjerkander yrkade å afslag, hvaremot hr Harald Eriksson instämle med hr Ridderstad. Hr Björek uttalade sin tacksamhet för det förtroende mot representationen, som ifrån statsrådsbänken blifvit uttaladt. Men då det såg ut som om förslaget det oaktadt icke skulle blifva antaget, så ville tal. förklara detta deraf att den nya representationen ännu kände sig osäker, i hvad mån dess åsigter kande vinna afseende. — Derefter visade tal., att då i den nu gällande paragrafen står uttryckt att regeringen eger rätt att sammankalla beväringen underkrig eller när eljest konungen pröfvar rikets försvar det påkalla, så vore det uppenbart att ordet krig å den ena sidan och orden när eljest rikets försvar det påkallar? vore ställda såsom motsatser och att följaktligen regeringen redan nu egeratt sammankalla beväringen redan innan ett krig står omedelbart för dörren. Faran för det ansvar som kunde drabba statsråd2ts ledamöter, om en sådan åtgärd efteråt skulle befinnas ha varit obehöflig, vore icke synnerligen stor. -Toge man derjemte i betraktande, att enligt de anförda motiverna till det nu föreliggande k. förslaget, innting annat dermed åsyftades än hvad tal. såjunda antydt redan låge i den nu gällande laen, så befunnes det att här i sjelfva verket enst fördes en strid om ord. Tal. hemställde derföre till statsrådets ledamöter huruvida det icke vore rådligast: att nu fn förslaget falla, isynnerhet som man kanske borde vara betänkt på att ordna försvarsväsendet i sammanhang med Norge. Emellertid beklagade tal., ifall en strid om ord, som den förevarande, skulle föranleda missförstånd om regeringens och representationens tällning till hvarandra. Hr Henrik Hansson yttrade sig för afslag. Hr Ribbing sökte vederlägga några i hans anka oriktiga åsigter. Man hade sagt att fråsan om armåorganisationen skulle undanskjutas senom förslaget. -Deremot strede att K. M:t jelf vid förra riksdagen föreslog en omorganisa1on. Man hade vidare förmenat att förslaget tunde gifva regeringen rätt att när som helst jammandraga beväringen. Detta vore omöjligt senom brist på Ng Ytterligare hade man agt, att den skulle kunna Auppbrdng för främnande ändamål. Deremot vore statsrådens anvarighet en borgen. Ett allmänt skäl emot dessa oriktiga uppfattningar vore representationens nakt. Derföre vore ingen annan tolkning rikig, än att förslaget medgåfve rättighet att nåsot tidigare än nu sammankalla beväringen, nen alltid i omedelbart sammanhang med och inder förutsättning af krig. Hr Renström och friherre Alströmer yttrade ig äfven för bifall, den sednare af det skäl, att let vore högligen vådligt, om regeringen af det varande stadgandet skulle finna sig förhindrad utt före utbrottet af ett krig sammankalla beväoe till. erforderliga öfningar, enär våra oöfradej SR lätt skulle kunna nedgöras af fienlens öfvade. Förslaget förkastades med 116 röster mot 36. Det i redogörelsen för lördagens plena omvämnda förslaget, att förskaffa kammarens ledanöter s. k. bordlistor eller korta utdrag ur före: Iragningslistan till hvarje sammankomst, bifölls.