Aftonbladet – 19 januari 1867, sida 3

bt MYLJEVM DENIS IIAUIINSVINA fe SUN slutade ej förr än vid midnatt. När sammankomsten var siut följde vi alltid efter deltagarne ett godt stycke, för att få se hvart de skulle taga vägen, men de skildes van. ligen åt och gingo hem till sitt. De flesta af herrarne äro sådana som arrangera greåves. I somras hade herrarne ofta sammankomster hos små restauranter med trädgård till lokalerna, och då hölls tal och skålades så man kunde mista öronen. Nästan alltid var det samma personer: studenter och arbetare. Under förhörens gång blefvo flera af de tilltalade ställda på fri fot, så att slutligen blott fem böllos arresterade. Allmänna åklagaren ansåg att de hemliga sammanträdena, vid hvilka Felix Pyats broschyr: Bref till studenterna? lästs högt och kommenterats, till syftningen varit af samhällsomstörtande natur och deltagarne förtjenade strängt straff. Denna broschyr hade upplästs vid sammanträdet den 7 November, och en af deltagarne hade deklamerat en parafras af Marseillaisen. Så revolutionärt uppträdande måste stäfjas, och åklagaren hade derför låtit arrestera de iarliga omstörtningsmännen. Advokaten Emanuel Arago uppträdde till försvar för flera af de anklagade och visade, att här ej kunde vara fråga om ett hemligt sällskap, ty ett sådant sammanträder ej på ett offentligt cafe. Men domstolen resonerade på annat sätt och fann sällskapet vara ett handlingsparti?, som stod i nära förbindelse mea dylika ;artier i utlandet, och dömde deltagarne till resp. 1 års, 15, 6 och 3 månaders fängelse och hvar och en till 100 fres böter, med särskildt tillkännagifvande, att ?förmildrande omständigheter? verkat satt domstolen ej tillämpat de strängare lagstadgandena. Gaiet6-teatern har upptagit och ger för fulls hus en äldre åram i 5 akter och 8 tablåer, som alltid åtnjutit stor popularitet; den heter Les pirates de la Savane och är full af äfventyr å la Cooper. Denna dram upptogs för att lemna tillfälle till debut åt en ung amerikansk dansös och aktris, miss Adah Isascs Menken, som på andra sidan Atlanten förvärfvat sig stort anseende. Pjesens författare hafva för hennes skull inlagt en ny roll, en stum kreolska, en Fenella bland rödskinnen. Miss Adahs framgång är stor, och den öfvergår till verklig triumf, när hon, dömd att undergå Mazeppas öde, med upplöst hår och halinsken, fastbindes på ryggen af en häst, som i vild fart rusar upp på de branta klipporna i fonden och försvinner i en lointain, som slår åskådaren med häpnad. Missen är mycket vacker, med stora svarta ögon af sällsynt glans, med något karlavulna rörelser, men ej utin ett visst behag. Naturligtvie har denna stumma Mazeppa ådragit sig uppmärksamhet af hela Paris, och iidniogarne veta utt förlälja de mest vidunderliga saker om denna lejoninna för dagen. Miss Adah, som äfven varit konstberiderska vid Astleys circus i London, har djupa studier i latin och grekiska, försäkra tidningarne, och då man här om dagen frågade henne hvad hon skulle göra när hon utspelat sina stumma roller, svarade bon: Jag skall ge lektioner i latin och grekiska åt herrar parisare.? Herre Gud, när hon öfversatte Iliaden vid 12 års ålder, måtte hon väl kunna ge lektioner ocksä! Miss Adsh är född 1841. Vid den ålder, då vanliga flickor ännu ha blick för dockor och hesitera mellan deras förste valsör och deras sednaste leksak, jagade Adah vildsvin som en tiger, och en vacker deg midt under sin brinnande jagtifver, föll hon i händerna på en hop mdianer, som gjorde henne till fånge. Fiickan med det bleka aneigtet befann sig således i samma fara som en af Cvopers romanhjeltipnor. Snart uppsvingade fången sig till indianernas drottning, och hon bar royautns emblemer i tre hela veckor. En vacker dag öfverraskade nemligen en trupp texanska soldater hennes indianer och befriade henne från den krons, som blifvit satt på hennes hufvud. Hon fördes till förbundsgenera.en Harneys högqvarter i Austin, och der kommenderade bon till häst, klädd i uniform, ett kompani. Hon var 17 år bara! Efter tre månaders förlopp utbytte hon sabeln mot ett annat vapen: pennan, och hon skref ett häfte poesier under signaturen Indigena. Detta namn rimmar jumed Indiana, och det var väl till en del också derför som George Sand, Indianas författarinna, här om aftopen under brinnande representation gjorde sig det omaket att bege sig från sin loge upp på scenen för att göra närmare bekantskap med den djerfva amazonen. Indragningen af italienska cperan i Petersburg är ett evenement inom den musikaliska verlden. Det är högst sannolikt, säger en Parisertidning, att detta czarens beslut ej ekall bli utan inverkan på de lyriska spektaklernas föga blomstrande tillstånd i andra länder. Öfverallt förorsakar sångarnes och såvgerskornas öfverdrifoa aflöningsanspråk teatrarnes ruin. Man inskränker sig till att draga en djup suck när man betalar till artisterna de plumpa summor hvartill de taxera sina talanger, verkliga eller förmenta. Men det hjelper ej under sådena omständigheter ett sitia och bekloga sig, utan bäst är att stänga en teater, som till behållning oundvikligen bl it lemnar stora deficit. Kejsarinnan Kstarins I yttrade en gång till sångerskan Gabr:elli sitt misshag öfver de st:grade aflöningarne till sceniska artister, och tillade, att hennes fältmarskalkar ej erhöllo på långt när så höga löner. Den stolta italienskan svarade dä: Ers majestät kan ju låta fältmarskalkarne esjönga. Kejsar Alexander har ej pnsett det lämpli t att låta armer ögsta officerare spela italiensk opera, en han har heller icke ansett sig böra läng: jartsätta med att belasta sin budget med :urstliga löner åt Jyriska celebriteter. .:lHHan begge dessa ytterligheter fanns blott en utväg och han vidtog den: att ej mera låta uppföra italiensk opera. Utvägen är mycket enkel, det är bara besynnerligt att man ej tänkt på den långt förut. Man skall nog tillämpa den på annat håll också; franska operan t. ex. kostar mer än den inbringar. Stäng blott några operabus och antisterna bli tvungna att nedsätta sina pretentioner, ty icke kan man väl påstå att dessa artister äro rent af nödvändiga för samhällenas lycke. Styckets framgång är betryggad efter 30 fulla hus, säger en reclame i ett Pariserom Sardnus Nea hus? Då kan man