Aftonbladet – 19 januari 1867, sida 2

en nya representationen. Gårdagen företedde den nya riksdagens örsta politiska tilldragelser: talmansutnämingarne och kamrarnes beslut att vid utkottstillsättningarne begagna det omedelara valsättet. Aftonbladet har redan uttalat sina åsiger med afseende å de män, som blifvit utedda att bekläda de ordinarie ordförandelatserna inom riksdagens båda afdelningar. Grelfve Lagerbjelke kan väl sägas ha vait designerad till första kammarens talman edan från det ögonblick rikets ständer hade emnat sitt bifall till den nya riksdagsordingen. Ty att en så framstående politisk sersonlighet, som grefve Lagerbjelke, skulle ut landstinget i det län, hvars höfding han ir, kallas till ledamot i första kammaren, rar att med säkerhet motse, äfven om landsingen hade mindre allmänt än nu inträffat ned sina val fallit på konungens befallningsvafvande. Och att han, en gång blifven nedlem af kammaren, skulle af regeringen utnämnas till talman kunde tagas för gilvet, i betraktande af hans erfarenhet och örmåga såso. ordförande och medhänsyn ill vigten deraf, att detstränga iakttagande ff formerna, som var ett af de utmärkande iragen i riddarhusets förhandlingar, skulle rån början vinna insteg inom den nya riksförsamlingen. Utnämningen, sålunda vinad och af giltiga skäl betingad, har följsktligen icke väckt nägon synnerlig uppmärksamhet. Den skall för öfrigt efter all anledning i sin mån bidraga att förmedla öfvergången från fordna representatiouen till den nya. Så mycket mer oväatadt var valet aftalman i andra kammaren. Vi säga icke dermed att den i går kungjorda utnämningen innefattade någon öfverrasknirg, ty man visste de sedvare dagarne med pökerhet, alt det förut gängse ryktet om valet af biskop Sundberg till denna post skulie vinna bekräftelse. Till hvad vi förut med afseende å detta val yttrat hafva vi ingenting att tillägga, men böra icke underlåta nämna, att, efter hvad det förljudes, hr Sundberg skall ha bli!vit ifrågasatt till talman först sedan flere andra personer blifvit tillsporda om de villemottaga uppdraget, men afböjt detsamma, Detta förhällande kan tjena ett förklara och måhända i någon mån rättfärdiga att val, som eljest måste, framförallt med hänsyn till hr Sandbergs ställning till reformfrågan, ha betraktais såsom föga lämpligt. Sitt förnämsta rä tfärdigande skall ätgärden likväl vinna, om hr Sundberg håller sitt högtidliga löfte att med oväld föra ordet, och om han tillika visar sig ega förmåga att i öfrigt fylla den svära platsen, som oivifvelaktigt tager i anspråk en icke ringa grad af insigter, spabb uppfattning samt klar och redig framställning. Att en verklig förmåga sitier på talmansstolen i andra kammaren blir af långt större betydelse med afseende på riksdagsgöromålens gång än fallet var i de fordna mindre talrika riksstånden. Det kunde gå för sig i en församling af 40 å 50 ledamöter, såsom det gamla borgareståndet, att genom propositionernas intrasslande framkalla två å tre, stundom flera voteringar i nästan hvarje fråga, der olika yrkanden framställts, men i en församling, som räknar närmare två hundra ledamöter och der voteringar till följd deraf medtaga;en ansenlig tid, skulle någonting dylikt i hög grad bidraga att fördröja ärendenas afgörande och försvira, om ej omöjliggöra riksdsgens afslutande på i grundlagen förutsatt tid. Talmansplatsen tager säledes i anspråk mycken förmåga att sommanjemka meningarne och att bringa det derhän, att till slutligt afgörande föreligga endast de huvudsakliga yrkanden, som från olika sidor blitvit framställda; men å andra sidan bör man kunna påräkna att äfven ledamöterna bidraga att underlätta och möjliggöra talmannens bemödanden i sådant hänseende genom att sluta sig tillsammans kring de yrkanden och förslag, som hatva någon utsigt att vinna understöd, och att ej låta af något rätthafveri förmå sig att föröda en dyrbar tid med att påkalla kammarens beslut öfver sädana framställningar, som tydligen icke af något större antal bland kammarens ledamöter omfattas. Till vice talmän blefvo utnämnda helt andra personer, än de som någon tid omtalats såsom till-de sa platser designerade. Justitierådet Almqvist, första kommarens vice talman, är utan ivifvel i besittning af den författningskunskap och förmåga af kler uppfattniog, som tagas i auspråk om han för. anlätes öfvertaga ordförandeklubban. Deremot saknar han ännu erfarenhet af parlamentariska förhandlingar, hvilken dock bör kunna snart nog förvärfvas. Kapten Man. nerskantz, som erhållit enahanda uppdrag i andra kammaren, medförer till denna post erfarenheten af en läg riksdagsmannabans och det skulle otvifvelaktigt vara ganskö lyckligt om genom hans medverkan kunde äfven till andra kammaren öfsverföras de ef. terföljansvärda tradtionerna från riddarhuset i afsende å redighet och bestämdhet i for. merna. Vi köpha ickeshr Mannerskantz förmåga såsom ordförende, men hans kända rättrådighet och varma fosterlandssinne skole tvifvelsutan göra konom af ella fraktionei gerna sedd på den plate, som blifvit honom tilldelad. : Efter hvad det påstås lärer hv Nils Lars son i Tullus ha afböjt det honom erbjudne förtroendet att blifva andra kammarens vic: a kratiska qvarieren i Paris, utmärker sig ge