Aftonbladet – 19 januari 1867, sida 2

kratiska qvarieren i Paris, utmärker sig genow elegansen och storheten af sina byggnader, Bland de furstliga palatser, som man der beundrar, befinner sig äfven Hötel Mazarin, som efter hvartannat varit bebodt af prinsessan Conti samt hertigarne af Crequi, Tremouille och Lauzun, Tiden har skonat det och ingeniörerna ha änvu icke vågat anfalla det med sina hackor. Ehuru detta hotell till sitt yttre undergått åtskilliga betydande förändringar, ehuru butiker och boklådor öppnats på båda sidor om dess hufvudingång, har det tili eitt inre förblifvit i det närmaste sådant som hertigen af Mazarin, den store kardinal ministerns excentriske brorson, lät inreda det, sedan han blef egare dertill. Revolutionen har respekterat denna furstliga boning, som år 1845 kom i en ädel främlings, grefve de Warrens8 ego ). Denne grefve Warrens var lika rik som ädel och hyste den för alla upphöjda själar gemensamma vördnaden för forntidens konstverk; han bevarade samvetsgrannt de minnen, som byggnadernas fordna herrar efterlemnat. I sjelfva verket vistades han der endast helt korta tider och med långa mellanrum. Men hans tjenstepersonal, som var mycket talrik äfven under hans frånvaro, hade uttrycklig befallning att lefva så som om han beständigt bebott hotellet, det vill säga tarfligt och ytterst ordentligt. Ena intendent, lika tystlåten som hans herre var rik, tillsåg att alla hans befallningar blefvo punktligt verkställda, Ena enda gång på två år hände att en ) Hotellet nedrefs 1849 och i dess ställe uppbyggdes ett paluts för Ecole des Beaua-Arts.