Aftonbladet – 19 januari 1867, sida 2

talman, liksom han förut afböjt anbudet att blifva talman. Ryktet att hr Weern skulle fått sig erbjuden vice talmansplatsen i första kammaren lärer deremot sakna grund. Kamrarnes hvar för sig fattade beslut, att sjelfve omedelbart tillsätt utskotten, . helsa vi med odeladt bifall, ty ingenting hade varit mer olämpligt än att, såsom i de gamla stånden, öfverlemna för hela riksdagen detta vigtiga förtroende åt en fraktion af hvardera kammaren, hvars karakter berodde af en voteringsslump vid början af riksmötet, och hvilken kunde vara en helt annan än den, som framdeles under riksdagens lopp utpräglade sig hos kammarens majoritet. Likaså anse vi det ganska lycsligt att förslaget em någon gemensam komitå för valens beredande blef förkastadt. Det naturliga är och blir, att de särskilda .seningsskiftningar, som kunna finnas, inbördes söka uppgöra hvar sina listor, och vid voteringsurnan mäta sina krafter. Detta ssullei alla händelser ha inträffat, hvarje gemensam officiel komitå till trots, och tillsättniog n af en sådan hade följaktligen varit blott ett spegelfäkteri, som väl kunnat medföra olägenheter, men inga fördelar.