nes rum. Detta var utomordentligt trefligt och behagligt: en brasa brann ätven der; kaminen, ljus voro tända på toilettbordet. mörka, damastgardiner omgåfvo den snöh vita bädden och här och der stodo höga vaser af ostindiskt porslin, Detta är mylady Harrieis rum, när hennes herrlighet någon gång vistas här med mylord, grefven?, såde huspigav, i det hon med eldgaffeln slog på ett brinnande vedträd så tusen gnistor flögo omkring det. ?Skall jag hjelpa er att byta om klädning, miss? Jag brukar alltid hjelpa mylady Harriet,? Molly, som ej medfört någon avnan klädning än den som var bestämd för morgondagen, afskedade den tjenstvilliga flickan och var rätt glad att få vara ensam en stund. Middag kallades måltiden. Och klockan var nära åtta och det syntes vida mnaturligare att tänka på ait gå till sängs, än att kläda om sig till middag. Hela Mollys toilett bestod också blott deri att hon fästade ett par törnrosor i bältet på sin grå ylleklädning — på toiletibordet stod nemligen ett blomsterglas fyldt med de utsöktaste höstblornmar och sånt blommande törnrosor. Hon satte en stor mörkröd törnros i håret också, på ena sidan, icke långt från tinninsen; det var mycket vackert, men såg så kokett ut, att hon tog bort den igen. Derpå gick hon ned. Den mörka ekpanelningen i hela huset tycktes glöda i det varma ljuset af de många eldbrasor, som brunno i alla sakelugnar i rumten, i förstugan och till och med i trappafsatserna. Mr Preston måtte vafva hört hennes steg, ty han mötte henne öretagan oeh förde benne in i ett litet örmak, med stora dubbeldörrar på ena silan, hvilka ledde ut till ett mycket stort örmak, som han sade. Det lilla rummet åminte henne om Hamley — gult siden