Aftonbladet – 31 januari 1866, sida 3

-sitt intåg i Mexiko; men detta är natu ligtvis en fabel. Man måste för öfrigt up skjuta sitt omdöme, tilldess man fullstär digt får lära känna den diplomatiska ko: respondensen mellan Drouyn de Lhuys oc Seward. Det är avledning att förmods jatt den ?gula boken, som var färdig a ;Jutdelas och plötsligt togs tillbaka, blifv l underkastad en revision, på grund af d sista amerikanska depeseherna, som kunn I gifva den franska regeringen befogad ar ledning att publicera andra dokumente: Igenom hvilka den blir i stånd att lika be stämdt angifva sin politik, som Seward ha betecknat unionens politik.?Ett medde lande i la France gör sanvolikt att de di plomatiska handlingarne i lördags blifvi utdelade i de franska kamrarne. Constitu tionnel för den 26 dennes innehåller enar tikel, hvaraf ett telegram ger följande ut drag: 4Drouyn de Lhuys var ej i stånt att gifva unionen förklaringar rörande åt gärder, som anginge Mexikös inre styrelse enär den mexikanska regeringen ensam ä ansvarig härför. Det motstånd, som någr: hopar af röfvare och äfventyrare ännu gör mot kejsar Maximilians regering, kan icke af Förenta Staterna betraktas såsom et krig, då de sjelfva vägrade att erkänna d konfedererade såsom krigförande makt:? Patrie för den 27 motsäger hvad la Frånc meddelat om framläggandet af de mexikan ska statsbandlingarne. Det heter i der förstnämnda tidningen, att den gula boker Picke kommer att innehålla något af de dokumenter, som röra den mexikanska frå gan, emedan denna inträdt i en ny ställ ning och regeringen önskar ha fria händer?: och i ett telegram. från Paris yttras vidare: De offentliggjorda noterna af Dec. 1865 från Sewardtill det nordamerikanska sändebudet i Paris tillbakavisa kallt alla kejsarens önskningar rörande den mexikanska frågan. ENGLAND. På sednare tiden har frågan om den ketolska kyrkan i Irland kommit å-bane i England, och den allmänna meningen har börjat luta åt den åsigten, att nämnda kyrkas; presterskap bör aflönas af staten och icke såsom nu Jefva af frivilliga tillskott. Den 25 dennes höll Milner Gibson eft tal till sine valmän och yttråde; i anledning af en interpellation i detta ämne, följande: Det är viduiiderligt, att vi ha en kyrka fastställd i Irland, då majoriteten af betolkningen tillhör en annan lära? Det vill således synas, som om regeringen såväl som folket inser nödvändigheten att göra förändring i ett tillstånd, som förefaller abnormt. Men det ser ut som om många svårigheter ekulle uppstå ej blott från de hårdnaekade anhängarnes af kyrka och stat sidå, utan äfven från det katolska presterskapet sjelf, om man skulle vilja vidtaga någon åtgärd i densa riktning. På en ganska talrik sammankomst af national association? i Dublin den 24 dennes upplästes ett bref från .erkebiskopen Leahy, hvyäri han yttrar: Trögan om statsanslag åt det katolska pre: sterskapet har, såsom jag finner, ånyo kommit å banne: Jag begagnar detta tillfälle att förklara, att jag för min del hyllar srundsatsen om frivilliga tillskott, och att ag är emot hvarje åtgärd, som skullegöra le katolska biskoparne och presterna i Irand till löntagare af staten, i hvad form let må vara. Ehuru jag icke har anspråk 0ä att tala för sndra, tor jag mig hur utrycka alla irländska biskopars och presters isigt. t NORD-AMERIKA. Om förhandlingarne med Frankrike medlelar ett telegram från Newyork af den 13 lennes följande nya upplysningar: Bland le dokumenter, som äro förelagda kongresen, finnes äfven en depesch, hvari Seward örklarar, att Frankrike har kränkt neutraiteten genom att understödja de konfedereades kolonisationsplaner. Denna tvist härrör deraf att en amerikansk pekulant vid namn Gwynn, som föregaf ig handla i öfverensstämmelse med kejsar lapoleons önskan, hade: gatt g:g i förbinelse med unionsregeringenk motståndare ör att åstadkomma en utvandring från sydtaterna till Sorora. Kabinetteti Washingon fick bevis derpå genom ett bref från en numera hos kejsar Maximillian anställde apten Maury till demokraten B. Wood, vilket bref blef uppsnappadt och aflemnadt ill Seward. Manry skref bland annat: Södern står i förbindelse med Gwynns föreag, och detta finner hös kejsar Napoleon lt det understöd, som entreprevören önkar. Gwynn drager bort såsom generalirekt Tr med en stor kolonieeringsplan?, På rund häraf ålade Seward i Juli Bigelow tt förklara Drouyn de Lhuys, att hvarje nderstöd, som Maximilian. eller Frankrike känkte Gwynn eller någon annan af sydtsternas kolonisationsägenter, endast skulle ka det amerikanska folkets missbelätenhet ed den fränska intervedtioneni, i detett Ådant uppträdande skulle bli betrakadt såsom en hotelse mot unionen. — fde amerikanska dokumenterna från den sta tiden framhålles ytterligare följande epesch af den 14 Dec. från Seward till igelow : Er Oepeson af den 24 Nov. syes nedstämma våra förhoppningar om att e franska trupperna snart skola utrymma lexikö. Jag mäste emellertid göfs er upp-) ärksam på att de meddelanden, som hr rouyn de Lhuys har gjort er, icke blott ;kna kejsarens sanktion, uten äfven blifvit rmulerade utan att fränska regeringen fått en ringaste kunskap om hvad presidenten ; detta afseende definitivt beslutit:Det är nskligt att ingen punkt kommer att stå, klar. Framförallt är det önskligt att vil i iståndsatta att bedöma, huruvida det till ännegifvande af kejsarens efsigter, som vi! ottagit i den franska regeringens namn,l ven har kejsarens sanktion.?