Aftonbladet – 18 mars 1864, sida 3

i UTRIKES. FRANKRIKE. De halfofficiella parisertidningarnas språk är ortfarande ganska vänligt mot Danmark. Utan att direkt lofva danskarne Frankrikes hjelp, egga de dem dock till motstånd. Pays finner det löjligt, att Preussen och Österrike begärt at England och Frankrike, att de skulle förmå danska regeringen att utrymma Dyppelställningen, då dess eröfrande är, om icke omöjligt, åtminstone mycket svårt. Enligt samma tidning är ?denna uppgift så svår, att anfallet mot ställningen blifvit uppskjutet.? . ENGLAND. Öfverhuset, som anses vara den konservativaste församling i Europa, visar sig nu otåligare än underhuset, blir misstroget och påyrkar ett beslut i den danska frågan af regeringen. För den ene lorden förefalla de framlagda diplomatiska handlingarna såsom en oafbruten serie af bevis, att England utan verkan utsänder sina fredliga räd i verlden och skördar på alla håll förnedring: en annan låter tydligt förstå, att det är på tiden att skicka flottan till Östersjön för att förhindra den förenade preussiskösterrikiska marinen från att anfalla de stora I danska öarna, kanske till och med KöpenIhamn: en tredje framhåller, att efter öfvergången af den jutländska gränsen har fiendtligheternas karakter blifvit väsentligen förändrad; men alla yttra de sig med misstroende om de tyska stormakterna, under det att dessa eljest alltid prisats såsom den europeiska fredens stöd och den tiliförlitligaste borgen för gällande fördrags upprätthållande. Godtrogen är blott en, nemligen lord Russell. Han har ännu ej uppgifvit hoppet på en konferens, väntade i slutet af förra veckan ett samtyckande svar från Köpenhamn trots den krigiska anda, som ger sig tillkänna i riksrådet, och åberopar sig ännu den 9 Mars på Preussens och Österrikes förklaring af den 31 Januari, att de skola respektera Danmarks integritet, om ej I krigets offer kräfva nya arrangementer. Sa fredligt dessa förklaringar låta, begagnade dock lord Russell några uttryck, som väckte ett visst uppseende. första gången talade han om kanalflottans hemkallande och om dess möjliga användande på Östersjön. I Visserligen skulle, anmärkte han, de österrikiska och preussiska fartygen svårligen sätta sig emot denna flotta, men just härigenom är möjligheten af en fiendtlig ställning mot hvarandra uttalad. Ehuru han icke på aflägsnaste sätt medgaf, att han tograde, sina fredsförsök, utan tvärtom ånyo törkarade, att han skulle efter förmåga fortsälta dem, stod han dock fast vid grundsatsen, att upprätthållandet af Danmarks integritet låg i Englands intresse. Vi ha väl underhandlat?, sade han, men dervid dragit försorg om att på intet håll binda händerna på oss, så att vi, om så behöfves, kunna uppträda i förbund med andra eller ensamma.? På annat ställe yttrade han: England vill icke ha krig, om Danmarks intressen, integritet och säkerhet kuuna på fredlig väg värnas; men skall å andra sidan icke försumma några medel, genom hvilka just dessa Danmarks intressen, integritet och säkerhet kunna värnas. Englands första kupolfartyg, Royal Souvereign har i dessa dagar lemnat Portsmouths docka, der det under kapten Coles ledning blifvit från ett vanligt tredäckadt år Ny efter hans system förvandladt. till sin nuvarande form. Fartyget hinner dock ej fullständiet utrustas på mindre tid än 6 å 8 veckor. Det har 4 låga, runda torn samt ir 450 fot långt och 63 fot bredt. POLEN. Den 5 dennes på aftonen ankom generaladjutanten grefve Baranow från Petersburg Torv lo fw cipationen. Från kl. 3 följande morgon var polisen sysselsatt att samla åhörare till den blifvande uppläsningen på torgen på förmiddagen. På sex torg upplästes en proklamation af grefve Berg Lill konungariket Polens bönder?, och tryckta exemplar utdelades dessutom. Proklamationen utgjorde en framställning af bondefråg i i konungariket, hvarvid redan laus skildras såsom böndernas beskyddare, hvilken hågkommande sin kallelse att skydda de svaga och förtryckta, fortfarande sökt förbättra böndernas 1 konungariket ställning: men deri blifvit på mångahanda sätt förhindrad genom deras förtryckares, godsegarnes hemliga anslag.? — Hvad sjelfva lagen angår, så finns deraf ännu blott ett utdrag i proklamationen. Dess hufvudstadganden äro följande: Hvarje bonde, kolonist och torpare skall bli egare af den jord, han innehar, och är hädanefter befriad från all skyldighet att erlägga lösen och ränta. Bönder, som nu ej inneha någon jord, kunna under vissa förhållanden af myndigheterna erhålla sådan af den mark, som fordom odlats af bönderna. En måttlig grundskatt pålägges bönderna, hvilken skall användas att ersätta godsegarne. Då detta dock icke kommer att förslå, skall kejsaren låta ur skatUkammaren utbetala hvad som fattas. Allt efter som lugnet återvänder i lan det, skola kommissioner tillsättas, för att sätta ukasen i verket, men för närvarande ha militärcheferna detta i uppdrag. Ukasens tendens framträder bland annat i den omstädigheten, att det gamla bruket, att bönderna få taga virke till sitt behof i godsegarnes skogar och beta sin boskap på deras mark bibehålles, hvilket kommer att bli ett ständigt tvistefrö. Bönderna välja amtmän och byfogdar. Vid valen få hvarken godsegare eNer prester vara närvarande, för att ej vilseleda och bedraga bönderna. AMERIKA. Firandet af Washingtons födelsedag den 22 Feobr. 1854. Uti en korrespondens från Newyork af dan 9 Fohenva Il duga al nan on ie fartyg! till Warsehau med ukasen om bonde-emanI nm AA mm ekt s Ht rr mA RA BR AA tt jp AR RA AA AL 8 6 g e (6