Aftonbladet – 23 december 1863, sida 2

UTRIKES FRANKRIKE. Under diskussionen i senaten rörand adressförslaget har bland andra talare vi comte de Laguerronnigre uppträdt med et yttrande, som upptager fem Spalter i Moni tören, hvari han skarpt tadlar regeringe: för hennes valåtgärder och stränghet mo pressen samt på det varmaste påyrkar ut sträckning af den medborgerliga friheten Talaren slutade med följande utrop: Frank rike har blott ett val: kejsarriket utan frec eller kejsarriket med frihet!X Statsminister: Rouher uppträdde derefter med ett lika vid lyftigt tal, hvilket i korthet inneböll att re geringen betett sig fullkomligt klanderfrit vid ledningen af valen och vid pressens ty; lande, att Frankrike redan åtnjöt ett äl räckligt mått af frihet och alt, om ett större mått blefve beviljadt, skulle det begagnas af de gamla partierna att slå det nuvarande förträffliga regeringssystemet i spilror. Hels talet var egentligen ett svar på Lagueron nigres anförande, men till slut vände sig hi Rouher direkt till markis de Boissy, son under ett föregående plenum äfven skarp angripit regeringen, och bad att af honon få veta, hvilka han menat med de Solycks bringande männen i kejsarens omgifningt med de Smän, som äro herrskarnes olyckliga öde, epidemier och pestbesmittare. Markisen borde nämna deras namn elle återtaga detta skamlösa påstående?. Denon: förklarade dock bestämdt, att han icke vill: återtaga sina ord; på ministrarne syftade de ej, uten på de olycksbringande män, som alltid böja knä och alltid uträcka han: den?; sådana personer funnos i kejsarens närhet, det visste han; han hatade dessa hofmän, emedan det är de som förderfvs herrskarne; aldrig hade friheten, utan alltid courtisaneriet slagit rikena i spilror. D markisen uttryckligen förklarat, att ministrarne ej hörde till de dåliga hofmännen, begärde general Goyon veta, om möjligen han hörde till dem. Men presidenten gjorde slut på ordstriden genom att förklara, at markisens yttranden om hofmännen voro tomma ord?, öfver hvilka ingen borde för arga sig. Den bekante medlemmen af engelska underhuset, polackvännen Pope Hennesy, har haft audiens bos kejsar Napoleon. POLEN. Grefve Berg har pålagt det romersk katolska presterskapet en koutribution, så länge krigstillståndet varar; 7ty som detta presterskap ej bidrager att paciticera landet. utan tvärtom underbåller befolkningens ond: sinnesstämning mot den rättmätiga regerin gen, är det billigt, förklarar grefve Berg t deteamma ur sina fonder förstärker d