sin titel väcker uppseende. Den heter nemligen: Det kongi. preussiska husets arfsanspråk på hertigdömena Blesvig-Holstein. Författaren är geheimerådet och professoren Helwig i Berlin, och det torde kunna antagas att han har författat sitt nya uppsleg i arfsföljdsfrågan enligt högre ingif. velse. 1 Österrike tyckes man ha blifvit mycket oroad af dessa preussiska anspråk. Augsb. Allg. Zeitung uttalar sin förmodan att det väl ändock ej kan vara annat än en enskild mening och beklagar utgifvandet af en skrift, som blott kan bidraga att virra tyska folkets åsigter om den el t så klara slesvig-holsteinska frågan. De sednaste underrättelserna söderifrån gifva vid handen, att en våldsam konflikt mellan danska och tyska trupperna svärligen skall kunna undvikas, fastän de förra skola utrymma Holstein. Som bekant utgör Rendsborg en af danskar och tyskar omtvistad plats. De förra säga, att den tillhör Slesvig, de sednare, att den ligger på holeteinskt område. Nu är verkliga förhållandet, att staden ligger till ena hälften på slesvigskt och till den andra på holsteinskt område. Platsen är vigtg för Dannevirkeställningen, hvarför danskarne ej vilja uppgifva den, utan tvärtom tänka pal!isadera och stärka den. De tyska exekutionstrup perna hafva fått order att, äfven med vapenmakt, besätta Rendsborg. Första blodscenen kan således möjligen vara att vänta på denn2 plats. Danskarne hafva förskans ningar vid Fredriksted, en plats belägen vid Eideros utlopp i Nordsjön, och ha der uppkastat ett brohufvud, som är äfven at stor vigt för Dannevirkestälningen. Ehuru Fredrik-tad odisputabelt ligger på slesvigskt område, förklara dock arne att en del af dess befästniogar äro å tyska förbundets område. De tyska trupperna hafva derför erhållit befallning att besätta äfven brohufvudet vid Fredrikstad. Danskarne skola ej lemna det utan strid ifrån sig, hvurför vi kunna här vänta oss en andra blodscen. Händelserna rycka således i hela sitt allvar med hvarje dag närmare sitt afgörande. Det säges nu, att icke prins Friedrich Car! I Preussen, utan den från 1848 bekente fältmarskalk Wrangel skall ha öfverbefäle öfver tyska trupperna, i händelse det kom mer till krig. Lagstiftande församlingen i Frankfurt har beslutit anmoda senaten om, att teckna 100,000 thaler af stadens medel till augu: stenborgarens lån. Det säges, att hertigen af Coburg, på grund af från flera håll ingångna uppma nivgar, förklarat sig beredd att tillträda er slesvig holsteinsk centralkomit, för att öf vertaga mäklingen mellan den nationala rö relsen och den augustenborgske pretenden ten. Hertigen har redan fått sig en veder börlig skrapa af stormakterna. Konung Fredrik VII:s tik fördes i fredag genom Köpenhamn till Roeskilde, der jord fästningen skulle ega rum i lördags. De danska hufvudstaden hade klädt sig i sor gens drägt. Från alla fartyg i hamnen och kanalerna alla offentliga byggnader och en mängd en skilda, svajade flaggor på half stång mer nedhängande flor, och en stor del byggna der voro dessutom smyckade med grankran sar och gnirländer, svarta eller svarta oc! hvita draperier, konungens byst, det danskt vapnet o. d. Studentföreningen hade hissa flaggor på svarta stänger m. m. Liktåge utgick från Christiansborg på efterm. vi A-tiden. Den vackraste delen af tåget bör jade strax framför likvacnen med de skån ska husarernas talrika deputation, de kongl vagnarne och de bakefter följande täta ska rorna till, fots: först kommunalbestyrelser och konstakademien, så deputationerna frå provinse besiående af minst ett par tu sen personer, dernäst arbetareföreningen skråen, Köpenhamns studenter, till hvilkt slutit sig en del af Lunds (studenterna en samma utgjorde 1500 man), och vapenbrö derna, hvarpå en husarsqadron afslöt tåget Strax etter konunge.s vagn åkte konung Carl XV:s representant, gret e Björnstjerna i k. vagn med 6 hästar; efter den töljd det k. husets medlemmars vagnar.