Aftonbladet – 15 september 1863, sida 3

tid, skall ibnom en timma här på borggården samla ett dubbelt så stort antal af raska bussar, hvilka sedermera böra kunna inom ej allt för lång td förses med hästar och vapen. Och de lyda endast allt för gerna en sådan kallelse, missnöjda, som de äro, alt jag, enligt er befallning, hållit en sträng uppsigt deröfver, att ingen af värt folk måtte, vare sig å hvilkendera sidan som helst, blanda sig i de krigsorotgheter som hemsökt landet rundtomkring. Lyckligt hafva vi ock härigenom undgått att blifva indragne i fejden. Några unga vildbjernor hafva väl smugit sig bort härifrån, mig ovetande, och, efter hvad jag tror, varit i tjensthos bertigen af Guise ersot utlänningarne, men några af dem äro hit återkomna; och deras berättelser om öfverståndna strider och tyskarnes lustiga jagande öfver gränsen likt fårskockar hafva ieke just bidragit att stärka ungdomens kärlek för det fredliga hemmet. v Jag har ingalunda för afeigt att draga folket ifrån sina yrken, sade Carl af Mont soreau. itt hundra man är nog för mina ändamål och ibland dessa vill jag icke hafva andra ön frivilliga. Jag föredrager äfvenledes dem, som redan varit i fält, i fall de äro bågade att nu draga ut under sin egen länsherres banr. Låtom oss derföre foga anstalt härom ju förr desto heldre, ty jag har lofvat hertigen af Guise att icke dröja här längre än som är alldeles oundgängligt af nöden. Hverken. uppskof eller hinder af något slag mötte den unge grefven vid utförandet af hans planer. Öaktadt hvarken mycket folkrika eller särdeles fruktbara på annat än skog och bete, voro likväl hans besitiningar etora och vidsträckta; och hans önskan hade icke förr blifvit känd, än många flera fri villiga anmälde sig att tjena under hans banår, än han var hågad att emottaga. Med biträde af de gamla soldater, som hade-åt. följt honom från Rheims, och de af hane underhafvande, som förut varit i tjenst, var